13 november

Sedan vi kom hit för snart fem veckor sedan har vi varit bortskämda med att vakna upp till solsken och ett glittrande Atlanten. Idag var det slut på härligheten. Bestämde oss ändå för en morgonvandring i halv storm, passade på innan det prognostiserade regnet. Gick runt med blickarna fästa på mörka moln, vindarna fick oss vandra ihopkrupna, rädda för att blåsa omkull. Under sista sträckan öppnade sig himlen. Dyngsura skor och kläder är nu på torkning.

Efter ett par lugna första veckor här nere övergick vistelsen till en kavalkad av sociala sammankomster. Började med att hälsa på vänner i Ayamonte på gränsen mellan Portugal och Spanien. Därefter begav vi oss till Santiago de la Ribera vid Mar Menor för att träffa syster och svåger. Där anslöt även fruns bror och fru för härlig lunch vid strandpromenaden. Tillsammans provade vi på lerbad. Ska vara nyttigt enligt förståsigpåare. Efter insmetningen av leran skulle den torka någon halvtimme innan proceduren avslutades med avsköljning i supersalt vatten. Motverkar diverse ledbesvär med mera enligt uppgift. Var i alla fall en upplevelse av det ovanliga slaget.

Nästa etapp var biltur till Nerja och middag med svågerns bror och fru (är förmodligen svårt för en utomstående att lista ut alla släktband). Dagen efter blev det lunch med en av mina kusiner plus fru. Besök i deras bostad som lånats ut av kusinens bror (det vill säga en annan av mina kusiner). Krångligt det här, en eller annan kan möjligtvis få grepp om vilka det är.

Tillbakaresan skedde via skyfall i Sevilla innan återkomsten till Albufeira. Hektisk vecka men fantastisk upplevelse med många möten och intryck. Dagen efter hemkomsten kom tvåan ner med sin yngsta. Umgicks under tre dagar och firade Halloween tillsammans vilket är ett stort spektakel nere i stan. Det läggs ner mycket energi på fantasifulla klädedräkter och en show med spöklika inslag.

Efter alla släkt- och familjeträffar har tillvaron lugnat ner sig. Vi har klarat av vandring bland apelsinlundar, mandelträd, oliv- och avocadoträd. Upplevde magnifika vyer och obeskrivbara naturupplevelser. Lunchen därefter på en lokal sylta långt från turiststråken gjorde inte saken sämre. Man ruineras inte av att smörja kråset här nere, framför allt inte när måltiderna intas inåt landet. 

Har också hunnit med en vinprovning som öppnat ögonen på oss. Det tidigare vinvalet har varit sorter som kostat ett par euro och motsvarar hundrakronorsviner hemma. Efter tre år har vi äntligen lärt oss att det är värt den extra slanten.

Nu är det drygt en vecka kvar. Kurar inne i regnet tills vidare. Risk för att det blir inomhusaktiviteter närmaste dagarna. Vädergudarna är inte nådiga. Återstår lite annat att uppleva innan vi åker hem även om vi även i år beslutat oss för att skippa resan till Lissabon. Den sparar vi till bättre väder och en annan gång. I morgon blir det bowling om det går att sticka näsan utanför lägenheten.