9 december

Under grådystra dagar i färden mot årets mörkaste tidpunkt får man ta tillvara alla små ljusglimtar. Förutom uppehåll i regnandet gör solen ett sällsynt återbesök på morgonkvisten. Visserligen varar det inte länge men vädret är åtminstone mer uthärdligt än de senaste dagarna. Termometern visar sex grader. Något som får oss ta en gemensam promenad runt Långsjön, sträckan är cirka sju kilometer.

Promenadvägen går förbi kolonilotterna som varit hotade en tid. Det har funnits planer på att bygga bostäder på området jämte Gudöån. Många har liksom oss undertecknat protestlistor så odlingsytorna kan bevaras. Under den varma årstiden är det full aktivitet här, framför allt vid helgerna. Nyligen har, tack och lov, politikerna släppt planerna. Däremot verkar anledningen inte vara omtanke om de odlingsintresserade utan att marken inte anses lämplig för byggande av bostäder.

Lite längre fram passerar vi Solsäter, det Kulturella folkdansgillets sommarhem har nyss fyllt hundra år. Bredvid finns även en dansbana där mamma var och dansade tillsammans med sin syster (min ende kvarvarande moster) när det begav sig. Borde varit under andra hälften av fyrtiotalet. Strax därefter går vi förbi lyxiga nyproducerade villor med tomter mot vattnet. 

Längs med sjön ligger också gamla försvarsanläggningar. Långsjöfortet är en bunker som var en del av Stockholms försvar och byggdes i början av 1900-talet. Anläggningen tillhörde försvarslinjen Södra fronten och hette Kumlapasset. Skyttevärnet är u-format, liknar en falukorv med dörrar i båda ändar. Båda är fullklottrade med graffiti, på ena dörren har någon sprayat: Här bor jag. Håll er borta. Med andra ord går vi inte närmare skapelsen.

När halva distansen är avverkad passerar vi Gammelströmmen och går vidare utmed kanten av Tyresta nationalpark, en rogivande sträcka för hundägare, motionärer och vanliga flanörer. På flera ställen har bävrar varit i farten. Träd ligger huller om buller. Stigen är blöt, vatten porlar i små bäckar i riktning mot sjön. När frosten återvänder krävs spikskor om man ska ta sig fram här utan risk för benbrott.

 Hemma. Frukost. Ser ett obehagligt teveinslag om djurmisshandel. På en gård med mjölkkor används grepar och tillhyggen för att djuren ska röra sig i rätt riktning. Vedervärdiga bilder får en undra hur mycket ondska det finns i människor.

Apropå ondska kommer nya uttalanden från Trump. Galenskapen är för omfattande, man orkar inte ta in allting. Hur ska vi stå ut med den här världsordningen i ytterligare tre år? Kommer världen återhämta sig?

Nu är det dags att besiktiga bilen.