28 november

”God morgon, det är ett ganska stökigt väderläge nu. Vi har ett flertal lågtryck som är på ingång från öster som idag kommer ge en hel del snöfall och varningar är på flera håll utfärdade. Lågtrycket närmar sig med ihållande nederbörd som ökar framåt eftermiddagen. Det har varit en riktigt kall morgon med ner mot fem till tio minusgrader även i sydligaste delarna av landet.”

Väderpresentatören på TV4 visar på kartan hur vädret kommer att te sig under dagen. Tack vare Apple TV kan vi se samma kanaler här nere i Algarve som hemma. Följer morgonprogrammen och nyheterna och förfasas över vädret där hemma. Häromdagen började vi också se Ljuset vi inte ser, en miniserie på Netflix. Boken som är förlagan till serien tillhör mina favoriter, både handling och språk väcker stor beundran. 

Här nere har det också blivit kyligare, i morse var det bara tolv grader men några timmar senare är det alltid uppemot tjugo. När solen ligger på mitt på dagen kan det jämställas med en riktigt fin sommardag i Sverige. Under eftermiddagen har vi avverkat en liten träningsrunda på golfbanan. Chippning och puttning stod på programmet.

I morse gick vandringen åt motsatt håll från staden. Förbi marinan, samlingsplatsen för dem som med båt vill bege sig i väg och se den vackra kuststräckan som är en naturupplevelse i sig. Mellan vår tillfälliga bostad och båthamnen ligger en lång rad spökhus utefter bergssluttningen. Precis påbörjade, halvfärdiga och nästan klara hotell och bostadshus. Ingen verksamhet sker, inga byggnadsarbetare är på plats. Enbart en eller annan uteliggare som nästlat sig in för att få tak över huvudet. Tydligen en effekt av Lehman-kraschen 2008. Tragiskt att se alla dessa investerade miljoner som gått upp i rök.

På bergsryggen västerut radar lyxvillor upp sig på rad. Kontrasterna är slående. Fortsätter man längre bort avlöser stränderna varandra. Apropå naturupplevelser har vi gjort ett par spektakulära utflykter. För ett par dagar sedan begav vi oss till Sagres och fyren Cape St Vincent, Europas sydvästligaste punkt. En hisnande upplevelse för en person med höjdfobi. 

För att utmana rädslorna ytterligare begav vi oss tillsammans med vänner till Monchique igår. Monte Foia är den högsta punkten i Algarve med en magisk och milsvid utsikt över hela kusten och landskapet norrut. Som om inte det vore nog gick färden till en nybyggd vandringsled där träbroar var byggda längs med ravinerna. Som extra krydda på anrättningen har de konstruerat en femtio meter lång hängbro som går tjugo meter över marken. För mig räckte det med vandringen utefter den grusade stigen där själva träkonstruktionen började. Det var hisnande nog. Väntade och fick efter en stund sällskap av kamraten medan kvinnorna, som inte är behäftade med samma höjdåkomma, vandrade vidare. Skulle inte passerat den bron om jag så fick en miljon.

Nu är det mindre än två veckor kvar men inser att det är på platser som den här det erbarmliga november ska tillbringas. Förbereder oss för en köldchock när det bär hemåt.