18 april

Samma väder. Samma välkomnande fågelsång. De småfåglar som samlats utanför flyr i samma ögonblick man kliver ut. Inväntar hustrun på verandan och betraktar omgivningen. Lugnet råder. Närmaste grannen är ute över helgen. Har inte tagit itu med några utomhussysslor ännu. En hare kommer skuttande. Ser mig inte. Fortsätter bort mot grinden.

Stolparna till elstängslet som håller korna borta från vägen och angränsande tomter lutar betänkligt. Blir lite jobb för bonden innan de ska släppas lösa. Fladdrande flaggstångsvimpel borta vid ån visar att vinden fortfarande kommer från norr. En grupp mossbevuxna stenar syns numera efter att buskar och ris har röjts undan. Ett litet konstverk i naturen.

Uppför en svag uppförsbacke innan den högsta höjden nås. Därifrån syns den stora landsvägen. En smal väg går in till huset där familjen med dvärgcollien bor. En gammal trasig skylt säger ”Fibernät för framtiden”. Fem år sedan man fick anmäla intresse. Har inte hänt något ännu. Vi är flera som väntar otåligt. Vänder om.

Passerar soptunnorna. Påminner mig själv om att kolla upp när tömningen för sommargäster börjar. Avslutar ljudboken som berättar om synkroniciteter. Det vill säga osannolika händelser som inträffar trots att det statistiskt skulle vara näst intill omöjligt. Ger en insikt om att det är så lite vi vet trots all kunskap som mänskligheten samlat på sig under årtusenden.

Joggar några korta sträckor. Hjärtat behöver lite mer ansträngning. Andhämtningen ökar. Börjar knoppas på träd och buskar. Gäller dock ej de stor askarna. Enligt mamma sägs de vara som kungligheter. Kommer sent och går tidigt. Innebär att löven spricker upp sist framåt försommaren och ramlar av först på hösten. Stretchar på verandan. Solen reflekteras i vattentunnan. Det droppar från stupröret. Ger ringar på vattenytan som fortplanterar sig och därefter stilla ebbar ut. En liten blåmes sitter förvirrad i den inglasade delen av verandan. Törnar emot glasrutorna i sina försök att ta sig tillbaka till naturen. Hittar ut så småningom.

Slår en lov ner till sjön för inspektion. Blåser snålt. Strandhänget får vänta. Städar och möblerar på verandorna runt huset. Gräver ner några övervintrade blommor. Sår sallad, lök och tomatfrön. Energin tar slut. Sjunker ner i en fåtölj i solen. Förblir sittande.

Bastu. Hade önskat lite varmare. Går att åtgärda med ett par skopor vatten på stenar och aggregat. Värmen sköljer över kroppen som en svallvåg. Bildar en varm fuktig yta. Knäpper och knastrar när vattnet förångas. Kvällsljuset tränger igenom de frostade rutorna. Middag. Trettio år gammal film med Robert de Niro och Robin Williams. Tårdrypande.