3 november

Ytterligare en natt när sömnen inte vill infinna sig. Tredje i rad. Tog några timmar innan John Blund lyckades ta kontrollen över mitt medvetande i går kväll. Vaknade därefter ideligen efter korta slummerstunder. 05.14 uppstigning för en kopp te och smörgås. Fick dock några välbehövliga timmar i dvala på morgonkvisten. All form av kroppsövningar inställda. Kliver upp när hustrun kommer hem från sitt obligatoriska varv.

Förstår inte riktigt varför nätterna blivit på det här viset de senaste dagarna. Inte någon större skillnad när det gäller mat- och dryckesintag. Inte heller när det gäller motion och övrigt leverne. Hustrun framför hypotesen att det är åldersångest. Att den stundande milstolpen är orsaken. Hade något liknande inför femtioårsdagen. Tror inte på det. Men. Man vet aldrig.

Styr kosan mot landet idag. Sällsynt rogivande under den här årstiden. Hustrun överväldigad över alla kommentarer och reaktioner på facebook efter inlägget från vårt silverbrölloppsfirande. Är inte helt oberörd själv. Trevlig stund på tu man hand med god mat. Kommer kanske inte som någon överraskning för en del, men lunchen kan ofta betraktas som dagens måltidshöjdpunkt.

Typiskt novemberväder. Kallt, grått, fuktigt. Ettan messar och bjuder in till fika på söndag. Yngsta barnbarnet ska uppmärksammas på bemärkelsedagen. Konstaterar senare att det är samma dag och tid som Hammarby spelar. Nåväl. Var ingen större upplevelse senast. Apropå. Fick en inbjudan från samma etta häromdagen. Ska infinna mig ett par dagar innan födelsedagen på angiven plats. Ensam. Hjärnan snurrar. En överraskning som är svår att lista ut.

Bilen norrut. Mot landet. Skönt med ett par dagar i avskildhet. Utan krav eller måsten. Regntunga skyar. Erbarmligt tråkigt väder. Inte en tillstymmelse till ljusning någonstans. Även om hela himlen är grå har den en ännu mörkare nyans dit vi ska. Framkallar ibland en önskan om att bosätta sig i varmare och soligare trakter.

Hustrun har boken om Josefin Nilsson i öronen. Den begåvade sångerskan och aktrisen. Lyssnar med förkärlek på tragiska och dramatiska livshistorier. Berättelsen inbegriper huvudpersonens förhållande med en känd skådespelare som framställs med brutala drag. Det är inte ovanligt att människor (läs kvinnor) saknar den kraft som behövs för att ta sig ur destruktiva förhållanden.

Framme. Sätter på allt som kan värma upp huset snabbt. Ställer luftvärmepumpen på tjugofem grader. Vrider på alla element. Eldar i vedspisen. Installerar den nya teveboxen. Fungerar. Hurra. Går däremot bet på det nya mobila bredbandet. Får ta hem och be tvåan om hjälp. Lyckas dock tillfälligt (?) få igång det gamla. Lite skrivjobb. Bastu. Middag. Torskrygg. Har numera blivit en delikatess från att ha varit vardagsmat under uppväxten. Till skillnad från lax som gjort den motsatta resan. Regnar fortfarande oavbrutet.

Teve. Ett halvt avsnitt av Squid Game. Den serie som jag kritiserade i början på grund av allt våld. Fortfarande obehagliga scener, men däremellan klart sevärd. Natt.

2 november

Bröllopsdag. Gifta i tjugofem år. Kräver någon form av firande och uppmärksamhet. Ovanligt trött. Sämre sömn ett par nätter inverkar menligt på motionen. Det först nämnda är av större vikt än det senare. Om man tvingas välja.

Extremt tråkigt väder. Grått. Disigt. Fuktigt. Belysningen förvånande nog tänd utmed strandpromenaden. Följer sommartiden? Bojarna ligger stilla ovanpå vattenytan. Vindstilla. Spegelbilder av andra sidan i sjön. Fastighetsskötaren upptagen med ett projekt i anslutning till föreningslokalen. Tittar in och konstaterar att det går att dimma belysningen. Ser att det är möjligt att härbärgera ytterkläder för ett trettio- eller fyrtiotal. Resten får hänga på stolar. Återstående problem är att det bara finns en toalett. Får bli snabba besök. Funderar på reservplaner om behoven blir trängande.

Börjar dyka upp en och annan laddstolpe vid villorna utmed promenadvägen. Allt fler väljer att köra fossilfritt. Liten båt med utombordare är ett nytt tillskott på en gräsmatta. Ska övervintra på en trailer. Framför mig går en man som är ute på en rökrunda. Kombinerar nikotinintaget med frisk luft. Omges av dimmor framkallade av cigaretten.

Står i tidningen att regeringen öppnar för hemliga avlyssningar. Tillsätter en utredning för att ge polisen möjlighet till övervakning utan brottsmisstankar. Ska vara färdig februari 2023. Har ännu inte hört några konkreta förslag på långsiktiga satsningar för att förhindra ungdomar att komma in i brottslighet. Skulle behövas omfattande insatser och förändringar för att förhindra nyrekrytering till de gängkriminella.

Lunch på stan. Buss och tunnelbana. Funderar på om det fåtal som bär munskydd fortfarande är ovaccinerade. Eller om de bara är ovanligt försiktiga. Läser att det heter läslov i stället för höstlov på en reklamskylt. Nytt namn. Samma sak.

Hämtar upp förbeställd tevebox och mobilt bredband i en affär i Konserthus-byggnaden. Ska råda bot på nät- och teveproblemen på landet. Träffar en gammal arbetskamrat från reklambyrån. Försörjer sig numera via egen verksamhet. Ute på lunchpromenad. Tycks må bra och trivas med tillvaron.

Italiensk restaurang. La Scarpetta. Stöter ihop med hustruns gudson. Tillika de yngre barnens kusin. Mottar lyckönskningar. För både det ena och det andra. Jobbar i närheten. Champagne för att fira jubiléet. Tagliatelle della scampi. Med hummersås. Vit chokladmousse. Avslutar med grappa. Naturligtvis. Col Dorcio Brunello. Toscana. Sangiovese. Beställer en ny väggklocka till köket på nätet. Får bli vår gemensamma bröllopspresent. Hemåt innan rusningen börjar.

Ger pengar till en hemlös på tunnelbanan. Händer allvarligt talat inte så ofta, men ibland tar medkänslan för de mindre lyckligt lottade överhanden. Tragiskt att sådant här ska existera i ett välfärdsland. En hel förskoleklass gör oss sällskap på bussen. Hustrun känner igen arbetssituationen. Lättad över att slippa ansvaret och den ofta stressande arbetsmiljön.

Ryggläge. Överväger middagsalternativ. Valet faller på te och smörgås. Tevehäng.

1 november

Vaknar tidigt. Ljuset har redan anlänt. Emottages tacksamt. Hustrun utgången. Hör ljudet av lövblåsen som rensar strandpromenaden. En åtgärd som inte bara ska göra att det blir snyggare, utan även för att halkolyckor ska undvikas. Många äldre har problem med balansen.

Om det är någon som saknat mina litterära eskapader har det sina naturliga orsaker. Kom helt av mig i läsandet i samband med resan till Medelhavet för ett par månader sedan. Har förmodligen märkts i de dagliga rapporterna. Vet inte riktigt varför. Bör återupptas. Apropå kvällsboken. Conrad. Nostromo. Ingen bok man slukar i en handvändning. Bitvis lite långdragen. Kan också bero på minskad läslust. Men. Det man tar sig an ska slutföras. Förr eller senare. Återkommer i ärendet.

Däremot har kortare stunder ägnats åt poesi. Kan med fördel avnjutas i mindre portioner. Poeter har en sällsynt förmåga att vända och vrida på ordens betydelse. Ger dem nya innebörder. Kan sätta ihop dem till meningar på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Inspirerande. Rytmiskt. Skapar eftertanke. Just nu ligger Karin Boye på nattygsbordet.

”Det bästa som vi äga,

det kan man inte giva,

det kan man inte säga

och inte heller skriva.”

Lövblåsen vispar runt blad som stiger upp i luften och faller ned bredvid vägen. En rejäl häckklippning är påbörjad i närheten. Syren. Kapas från två och en halv meters höjd ner till cirka åttio centimeter. Avsågade delar ligger i en hög bredvid för senare bortforsling. Vid den lilla skolan håller en kommunalanställd på att gjuta fundament till en liten skylt. Av samma sort som satts upp vid den närmaste lekplatsen. En sorts uppmärkning av kommunens verksamheter.

Mitt bland alla villor kommer två rådjur springande. Tar sig över en gata och beger sig in på en angränsande tomt. Har förirrat sig lite väl långt från skyddande skogar. Stackarna måste vara stressade över att inte finna lugn och ro någonstans. Noterar att alla träd längs med allén som leder fram till en herrgård i närheten är amputerade. Pilträd. Finns inte en gren kvar. Måste ha skett nyligen. De snabbväxande träden kommer tack och lov att breda ut sig framåt vårkanten.

Lyckas övermanna mitt svårövertalade och latare jag vid ankomsten till utegymmet. Argumentet att det inte behövs något längre pass blir avgörande. Sliter med övningarna i ensamhet. Tyst i skolan. Inser att höstlovet har inletts. De flesta befinner sig annorstädes. Klotter i gångtunneln under genomfartsvägen. Igen. Skadegörelse i olika former är ett problem som är svårt att få bukt med. Den väggkonst som ett gäng ungdomar, under överinseende av kommunen, åstadkom för ett par år sedan är förstörd. Trist.

Konstaterar att konstgjord spindelväv är en av de mest populära Halloween-dekorationerna. Möter en irriterad pappa och ett gnälligt barn vid ett rödljus. Sådan far sådan son. Frukost. Skrivarbete. Handling. Lunch. Mer skrivarbete. Middag.

Hammarbymatch. Ingen munter tillställning. Sovdags.

31 oktober

Dystra mörka kvällar väntar. Eller behagliga ljusa morgnar. Allt beror på hur man ser det. Vintertid. Eller återgång till normaltid. Har aldrig riktigt förstått vitsen med tidsomställningen. Sverige införde, samtidigt som flera andra länder, sommartid 15 maj–30 september 1916, men bönderna protesterade så mycket att det inte upprepades.

Efter det impopulära försöket dröjde det till 1980 innan sommartid började användas igen. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid. Börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Förslag om att avskaffa sommartid lades fram och beslutades i EU-parlamentet 2019. Däremot ska ytterligare en instans godkänna förslaget innan det blir verklighet. Även i Bryssel mal kvarnarna långsamt. Märkligt att man ska ägna så mycket tid åt att bestämma hur mycket klockan är. Ett av alla dessa besynnerliga påfund som pådyvlas medlemsländerna.

Har varit viss sammanblandning av allhelgonadagen och Alla Helgons Dag. Begreppsförvirring av förståeliga skäl. Den förstnämnda inträffar i morgon och den andra på lördag. Uppstod viss osäkerhet om när stora gravbesökarhelgen är. Nästa helg blev slutsatsen. Har lovat mamma att åka förbi och tända ljus för morfar, mormor och en morbror. Får bli på lördag.

Blåser kallt bakifrån. Trär på mössan. Ljusgula torra löv på marken förändrar återigen färg när väta och kyla angriper dem. Förmultningsprocessen förvandlar alltihop till en brun, mindre aptitlig, sörja. Stor skillnad mot de icke avklädda träden som stoltserar med en praktfull guldgul dräkt. Hösten är stundtals vacker även om den alltför sällan visar sin bästa sida.

Mängder av reklamlappar på en gammal elstolpe. Ett företag vill hjälpa till med att lägga om tak. Ett annat erbjuder sig att fälla träd och fräsa stubbar. Dessutom en städfirma som vill finna kunder som tröttnat på de tidskrävande och tråkiga sysslorna. Förskolan bredvid har fem avdelningar med instrumentalt tema. Fiolen, flöjten, saxofonen, dragspelet och trumman. Framgår dock ej om det finns en musikalisk verksamhet på dagordningen. Äldre kvinna har valt cykeln som motionsredskap idag. Kommer ihärdigt trampande med målmedveten blick.

Besök hos mamma. Hon har sällskap av en vänlig kvinna från hemtjänsten som tydligen inte uppfattat den avbokning som mamma gjorde i morse. Eller möjligen glömde att göra. Ger sig av när vi kommer. Lunchdags. Har med oss den nya kaffemaskinen som upphämtats efter reklamation av den gamla. Kokar vitkål som ska användas till kålpudding. Gör mer äppelkräm. Hjälper till att ställa in de klockor som inte justerar sig själva. Ställer ut soptunnor som ska tömmas i morgon. Spelar kort.

Låg och värmande sol på hemvägen. Blänker i vägbanan. Letar fram rester till middag. Soffhäng. Trött. Tidig kväll. I morgon är det november. Hu.

30 oktober

Disigt. Rå och fuktig luft. Sydlig vind. Ändernas bakdelar sticker upp när de letar föda på botten vid strandkanten. Märks att det är helg. Folktomt. Ingen som ger sig ut om det inte är absolut nödvändigt. Avlägsna motorljud från genomfartsleden.

Upptäcker att den närmast belägna lekplatsen har fått ett namn. Permanent skylt från kommunen meddelar att den numera heter Papegojaparkens lekplats. Därinunder en mängd förbudsmärken som talar om att det inte är tillåtet att elda, röka eller rasta hundar. Med mera. Avslutas med ”Ha en rolig dag!”

Vissa föredrar att låta sina båtar övervintra på den ägda marken. Praktiskt att ha den nära till hands framåt vårkanten när sjösättningen ska förberedas. Lyser i en del köksfönster när människor makar sig upp för lördagsmorgonens frukost. Arbetsfri helg, eller möjligen senare start, vid det omfattande husrenoveringsprojektet.

Möter mäklaren med sällskap som är ute på sin regelbundna morgonpromenad. Stannar och samtalar. Berättar att han bistått en av mina kamrater med deklaration efter husförsäljning tidigare i år. Ska iväg och träna golf senare inför en förestående resa söderut. Gamla pilträd vid en tomtgräns i närheten är nedklippta till oigenkännlighet. Får stå helt avskalade fram till våren då de börjar skjuta skott igen.

Gårdagens tevenyheter, liksom morgontidningens huvudrubriker, har handlat om corona-kommissionens rapport. Konstaterar föga förvånande att de svenska åtgärderna i inledningen var sena både i förhållande till nordiska grannländer och smittspridningens framfart. FHM underskattade hotet och gjorde dessutom allvarliga felbedömningar. Regeringen får svidande kritik. Misslyckandet med att skydda äldre, alltför sen start med testning för att möjliggöra smittspårning är andra punkter som kritiseras. Däremot öses beröm över sjukvårdens personal som lyckades ställa om till pandemiläge. Dessutom kan vi tacka den rekordsnabba vaccinframtagningen för att det inte blev ännu värre.

På området bredvid den stora parken har det skett omfattande markarbeten. Ytan har jämnats ut. En ensam grävmaskin har fått helgledigt. En del metallskräp som hittats i jorden ligger i en hög. Ännu inga skyltar som skvallrar om vad det ska nyttjas till. En ensam kvinna vid utegymmet. Gör henne inte sällskap idag. Ett stort gäng av småknattar inväntar morgonens fotbollsträning. Skolgården ligger öde liksom alla förskolor längs vägen.

Vandrar i kanten av en annan liten park med glest placerade björkar. Inga lekande barn. Kan bero på vädret. Vid det mindre koloniområdet, på andra sidan vägen, ligger ett skogsparti. Brant sluttning. Ogästvänligt. Svårvandrat. Längre upp finns gamla försvarsanläggningar i betong. Förmodligen uppförda på trettio- och fyrtiotalet. Skulle skydda oss om ryssen skulle komma. Som det hette.

Lugn dag. Finmiddag. Köpte en större oxfilébit häromdagen. Kommer väl till pass. Gör potatisgratänger i små formar. Ansvarar för köttet. Hustrun står för sås och grönsaker. Lördagsfest. Soffan. Så mycket bättre. Ett av favoritprogrammen.

29 oktober

Sömnen upphör i samma ögonblick som ytterdörren slås igen. Tystnad. Kommer långsamt till medvetande. Bostadsföreningen meddelar via mejl att sopsorteringen utökas. Väljer att gå över ån för att få lite omväxling. Hälsas välkommen av grannkommunen via en skylt. Tvåan ringer. Har frågor angående vår icke-fungerande tevebox på landet. Får förslag på både box samt nytt mobilt bredband. Ska inköpas innan nästa landetbesök.

Det nya flerbostadshuset vid ån tar form. Två våningar. Själva huskroppen är färdigställd. Byggnadsställningar omger bygget. Återstår bland annat fasadbeklädnad och ytskikt på yttertaket. Samt naturligtvis iordningsställande av innanmätet. Utanför är en vacker njurformad damm anlagd. Olika gräs och vassorter. Bland annat kaveldun med sin cigarrliknande blomställning.

Imponerande och höga svartmålade järnstaket med vassa spetsar omgärdar flera tomter. Står en märklig staty av en gorilla i naturlig storlek på en av dessa. Betraktar sin omgivning från en bergknalle. Rundar en större tomt som inrymmer en hästhage. Upptrampad och avbetad. Två hästar med täcken står stilla bredvid varandra. Funderar över livet.

Liten lönn med gulnade löv får mig att tänka på ishockey. Lönnlöven, det vill säga Kanada, har historiskt varit ett av de ledande länderna. Minns ungdomens samlande av autografer. Begav mig till spelarhotellet på söder under VM 1963. Året innan hade Sverige sensationellt vunnit mästerskapet som spelades i Colorado Springs. En av idolerna var Seth Martin, legendarisk målvakt i Kanada. Berodde förmodligen på att jag hade samma position i vårt lag. Bar ansiktsmask. Tillverkade en egen i något bräckligt material. Målades svart. Cool men föga skyddande.

Blandad bebyggelse. Gamla tillbyggda fritidshus har blivit permanentbostäder och samsas med nyuppförda skapelser. Djupt utgrävt dike löper utmed gatan. Gammal sankmark har dränerats för att möjliggöra uppförandet av nya byggnader. Grosshandlarvilla i ny tappning. Spännande och moderna fastigheter. Uppfriskande med annorlunda arkitektur. Sådana som tar för sig. Sticker ut. Ruskar om närområdet. Allt ska inte smälta in. Då blir det tråkigt. Tillbaka längs med den trafikerade vägen.

Stretchning. Övningar. Avslutas med hundra upphopp. En sorts hopprepshopp utan rep. Lyfter minimalt ovanför golvet. Borde göra nytta för småmuskler och balans.

Lunch tillsammans med gamla arbetskamrater från sjuttiotalet. Norr om stan. Liten kvarterskrog. Tio personer. Får anstränga sig innan man känner igen alla. Har inte setts på närmare fyrtio år, med vissa undantag. Hamnar bredvid tidigare träffad kamrat som har med sig gamla interna publikationer med bilder på all personal. Vid den andra sidan en av mina före detta chefer. Uppfinningsrik och underhållande med välsmort munläder. Berättas om flera dråpliga och osannolika händelser från bilbranschen under den tiden. Framkallar många minnen och skratt.

Trean har fått jobb. Hurra! Konsultfirma som hyr ut personal till bank. Penningtvättsfrågor. Borde vara ett av många områden i landet som har ökande anställningsbehov. Måste firas på något sätt. Lägger champagne på kylning. Fyran får nys om firandet. Kommer över tillsammans med blivande sambon. Trevlig middag tillsammans. Kollar på Idol i efterhand.

28 oktober

Vaknar. Lyckats somna om efter att hustrun stigit upp. Svagt skvalande från diskmaskinen. Tydligen igångsatt av hustrun innan hon begett sig ut. Säger god morgon till trean som återigen har blivit kvitt sin förkylning rekordsnabbt.

Ett andpar promenerar sakta vid strandpromenaden. Helt oberörda av min närvaro. Grått tjockt täcke på hela himlen. Däremot inte speciellt kallt. Godtagbart promenadväder. Möter äldre flicka/ung kvinna iförd yllemössa, tjock tröja och miniskirt. Fullt koncentrerad på telefonen som är greppad med båda händerna och tummar som går frenetiskt. Skriver ner ett meddelande med blixtens hastighet. Nästa person jag möter är också fullt upptagen med sin mobil. Sköter dock skrivandet med enhandsfattning under tiden den andra skjuter en barnvagn.

Vid det omfattande husrenoveringsprojektet är det elfirmans dag. Finns sannolikt mycket att göra innan nya innerväggar ska på plats. Stora fönster är uppställda på verandan. Borde innebära att det kommer att bli en ny fönstersättning. Kan förändra exteriören en hel del. Går förbi ett hus som har blivit Halloween-dekorerat. En skylt har texten: ”Danger. Beware of zoombies”. Ett skelett ligger utspritt på gräsmattan bredvid infarten.

Två katter hukar bredvid en radhusvägg. Betraktar mig misstroget. Den ena smiter iväg runt ett hörn medan den andra kurar ihop sig och följer mig med blicken. Det har blivit allt svårare att identifiera växter. Kylan har medfört att de tappat både färg och form. Nedför en brant backe. Slingrande. Anlagd enligt samma principer som byggandet av alpvägar.

Trean följer en livesänd gala från Taiwan. Uppklädda människor. Alla med munskydd i samma färg. Golden Comic Awards. En tillställning där landets bästa serietecknare uppmärksammas och belönas. Svärdottern är där. Nominerad i kategorin ”Årets serie”. Har givit ut sin första helt egenproducerade mangabok där hon står för både berättelse och illustrationer. Är dessutom intervjuad mellan tillkännagivandet av olika pristagare. Mäktigt att se henne där på andra sidan jordklotet. Blir dock utan pris den här gången.

Mot mamma. Vindrutetorkarna får göra rätt för sig. Nästan stillastående söderut. Tacksam över att vi ska åt andra hållet. Sedvanliga köer längs Klarastrandsleden. Framme. Lunch för henne. Lättare matintag för oss. Inventerar hennes dator efter mejladresser till släktingar som ska bjudas in till jubileumsdagen. Hustrun och mamma kokar lingonsylt. Spelar kort. Hem igen. Paus i skvalandet ovanifrån. Solljus vid horisonten. Faller mängder av torra gula löv på Sveavägen. Virvlar och far omkring. Gör saltomortaler. Spektakulära luftfärder. Yr omkring på trottoarerna. Som en liten balettföreställning.

Inser att det är årsdag sedan vi träffades. Bör uppmärksammas med en lite mer påkostad middag. Handlar. Finns oxfilé till facilt pris. Blir pasta och den inköpta råvaran med champinjoner och en sås bestående av charlottenlök, vitlök, vitt vin och gorgonzola. Hustrun har blivit en smaksättare av rang. Tänker inte göra anspråk på att ta över matlagningen. Kortspel. Soffhäng. Lite fotboll. Göteborg krossar Djurgården.

27 oktober

Den här dagen 1971 byter Demokratiska Republiken Kongo namn till Republiken Zaire. Ett sätt att tvätta bort kolonialismens efterlämningar. Afrikaniseringen innebar också att Léopoldville blev Kinshasa. 1997 återtog landet namnet sitt gamla namn. Kallas även Kongo-Kinshasa.

Lätt regn. Inte alls inbjudande. Krävs viljestyrka för att bege sig iväg. Går förbi en långsamgående och telefonpratande kvinna som hanterar någon typ av problem på arbetet. Hänvisar personen i andra änden av luren till en manlig kollega för konsultation. Utomhusrenoveringen vid villan efter den lilla skolan är slutförd. Blev ett något högre trästaket ut mot vägen samt ett svart trådstängsel vid sidorna.

Inomhusrenoveringen i huset bredvid pågår för fullt. Enplanshus. Ytterdörren står öppen och släpper ut ljudet av en såg. Upplyst där inne. Kan se att all interiör är urblåst. Blir uppenbarligen en totalrenovering.

Gamla träd inger respekt. En äldre ek följs av en grandios björk. Måste ha stått där när de flesta husen runtomkring byggdes. Hängande tunna grenar härbärgerar fortfarande ett begränsat antal löv. Om träden kunde tala. Beskriva familjer som flyttat in och ut. Berätta om människor som fötts och försvunnit från jordelivet.

Nedför backen som leder till parken. Nittiograders sväng med skymd sikt gör att man får passa sig för bilar som kommer i hög fart. Det nyinhägnade arbetsområdet väster om parken har försetts med en mängd träpinnar. Anger antagligen gränser eller placeringar av någonting. Svårt att lista ut vad det ska bli. Liten raststuga på släp är framkörd för att personal ska kunna värma sig under rasterna. Vattnet porlar under gatan på sin väg ut mot sjön.

Kanadagäss har invaderat parken. Samsas med ett stort antal änder och kråkor. Strosar omkring på gräsmattorna för att hitta något att stoppa i magen. Utegymmet ockuperat av skolbarn. Leker burken under överinseende av en fritidsassistent. Någon uppmanas att räkna till trettio. Var hundra på min tid. Hoppas att det inte beror på torftiga kunskaper i räknekonsten. Liten krumbent kvinna matar kråkor som flaxar runt omkring henne.

Iväg på lunch hos kamrat med sambo i stan. Känt dem i runt femtio år. Svindlande. Buss och tvärbana. Promenad utmed vattnet. Har en sagolik lägenhet med enastående utsikt över sjö och stad. Stilfullt möblerad. Framkallar viss avund trots att vi är mer än nöjda med det egna boendet. Märkligt att det, vid en del möten, inte uppstår en tyst sekund. Avhandlas allt från nostalgiska minnen från förr i tiden till dagens situation med barn och barnbarn. Klassisk lunch med rimmad lax och dillstuvad potatis. Delikat äppelkaka. Njutbara drycker. Avrundar. Inser att lunchen tagit fem timmar. Tiden försvinner. Blir taxi hem.

Byter om och slår oss ner i soffan för ny Hammarbymatch. En kopp te. Två smörgåsar. Behövs ingen lagad middag. Fotbollen är föga imponerande. Lyckas dock vinna med uddamålet. Trött. Tidigt i säng.

26 oktober

Halvmörkt ute. Dagen gryr. Tänt i husen på andra sidan viken. Går normalt inte upp frivilligt förrän det blir ljust. Annorlunda idag. Snabbt iväg för att lämna in bilen på verkstaden. Byte av bromsbelägg. Påstås att det behövs. Får lita på den utsagan. Lämnar lägenheten samtidigt som grannfrun beger sig till arbetet. Har sällskap av hennes far i hissen. Även han ska forsla bilen till verkstad. För service.

Nästintill trafikstockning vid genomfartsledens rödljus. På småvägarna är det en lång rad av bilar som nyss lämnat av sina barn vid skolan. Köer mot stan. Kan tack och lov ta en annan väg. Förbi thairestaurangen och den stora idrottsplatsen. Folkansamlingar vid busshållplatserna. Framme vid verkstaden. Ligger nära brandstationen. Och den populära godisbutiken. Och en vårdcentral. Allt beroende på vilka referenspunkter som är bekanta. Ska kosta sextusen. Roligare kan man ha för pengarna.

Apostlahästarna tillbaka. Blir ungefär en halvmil. Ligger en doft av pepparkakor över området. Brukar intensifieras när det lackar mot jul. Tillverkas strax intill av ett populärt varumärke med kvinnonamn. Gemensam gång- och cykelbana. Håller mig undan för en snabbcyklande kvinna och en trampande pappa med barn i släpkärra. Kallare än förväntat. Borde köpa in nya vantar av tunnare sort.

Har byggts en hel del nya bostäder här under senare år. Bebyggelsen förtätas som det heter. Liksom på många andra ställen. Verkar vara mer attraktivt att flytta in i nyuppförda lägenheter i redan etablerade områden. Livlig trafik. Människor på väg till arbetet. Har ännu inte helt lyckats vänja mig vid ledigheten. Saknar ibland de tidigare fasta rutinerna. Behöver någon form av tvång. Framför allt på morgnarna. Hör ett flygplan passera ovanför men ser det inte. Tjockt molntäcke på låg höjd skymmer sikten.

Lite vemodigt när all grönska försvinner. Tidigare livfulla löv ligger döda och nedsmutsade utmed vägkanten. Granarnas barrtäckta grenar pekar åt alla väderstreck. Häckar har förlorat sin tidigare insynsskyddande förmåga. Illaljudande moped släpper ut kväljande avgaser.

In på småvägar. Tyst och lugnt. Julliknande belysning är redan uppsatt vid en tomt. En lång trätrappa snirklar sig upp genom en bergsskreva till ett hus högt upp på en höjd. Skulle inte uppskatta att släpa matkassar den vägen. Gammal handdriven vattenpump vittnar om en annan tid. Står nu kvar som ett pittoreskt designinslag på en del tomter. En koltrast har en lugn och välljudande konversation med sig själv. Kanske nynnar den på en melodi? Ett fåtal höstblommor står vackra på kolonilotterna.

Stretchning. Frukost. Kortspel. Lite skrivarbete. Jobbsamtal. Verkstaden ringer och meddelar att bilen är klar att avhämtas. Buss. Hem igen. Lite fattigare. Handlar. Lite mer jobb. Hustrun gör Tom Kha Kai. Syrlig och stark thailändsk soppa. Trean förkyld. Soffhäng. Kockarnas kamp. Hjärteknipande berättelse om en av deltagarnas livsöde.

25 oktober

Frisk luft i mängder gör underverk. Ovanligt god nattsömn. Ett par plusgrader. Tidig hemfärd = kort promenad. Till bron. Vassens vippor vajar i vinden. Består av en sorts småax som är speciell för grässorter. De upp till fem meter höga växterna benämns även bladvass eller rörvass. Blir lika långa under marken. Användes förr i tiden som bränsle och utfodring av boskap. Rotstocken maldes till mjöl när bröd skulle bakas.

Vattnet är stillastående och högt på båda sidor om bron. Molnigt. Tack och lov inte lika kallt som igår. Susar svagt i träden. Har snyggats till utmed vägen under arbetsdagen förra helgen. Rensats sly och kapats grenar som vuxit alltför nära den grusade smala körbanan. Ängen ligger övergiven. Vare sig kor eller jägare håller till där idag.

Försöker sänka temperaturen (luftvärmepumpen) via telefonen. Mobila bredbandet strejkar. Har krånglat allt mer på senare tid. Visade sig igår att även teveboxen gjort sitt. I rutan står det numera: ”Kanalen har bytt sändningsteknik”. Innebär att det behöver köpas en ny mottagare. Löstes temporärt i går med appleteve och uppkoppling via mobilen. Teknik är förgänglig. Besviken över att den utlovade fibern inte nått fram ännu.

Mot stan. Svanar och gäss har flytt stranden och slagit sig ner på en åker. Hamnar bakom en av de gula bussarna som trafikerar länet. Får snällt ligga kvar tills en lång raksträcka utan mötande trafik uppenbarar sig. Ser fler svanar längre inåt land. Finns uppenbarligen mer ätbart där än i sjön. En av livsmedelsaffärerna som tidigare låg inklämd mitt i närmaste tätorten har nyligen flyttat till ett nybyggt miniköpcentrum en bit utanför. Mamma kommenterar gårdagens dagbok. Säger att lökarna ska planteras nu. Förstås. Får göra så. Nästa gång.

Ser ljusare ut söderut. Berg av inplastade hö- eller halmbalar bredvid motorvägen. Fascinerande att se de stora jordbruksmaskinerna sluka växter och spotta ut färdiga förpackningar. Som en sorts monster som äter upp allt som kommer i dess väg. Så långt ifrån den gamla tidens brukande av jorden då hästen var det dominerande hjälpmedlet. Enstaka träd utan löv har täta nätgrenverk som avtecknar sig mot vita solbelysta moln. Bildar grafiska siluetter. Likaså hundratals grenlösa tallstammar i motljus.

Städas hos mamma. Ovanvåningen avklarad. Nu pågår verksamheten i köket. Får tvinga oss in så att hustrun kan värma sin sopplunch. Äts där uppe idag. Ska få sin tredje spruta i veckan. I hemmet. Skönt. Går ner och spelar kort när städerskan är klar. Är numera dubbla ledstänger som hon kan (ska) hålla sig i med båda händerna. Finns dessutom ett enkelt och sinnrikt system för att ta upp eller ner saker mellan våningarna. Hissar i en korg med hjälp av ett rep.

Köar som vanligt genom stan. Omkörda av el-sparkcyklar. Eller elscooters som de också kallas. Beställer hemleverans av pizza. Kamrat ringer. Bestämmer tid för lunch. På onsdag. Teve.

24 oktober

Vaknar hungrig. För ovanlighetens skull. Inleder morgonen med te och en smörgås för att tillfredsställa magen. Letar fram varma kläder. Underställ. Fleecetröja. Oljejacka. Mössa och handskar. Mess från syster. Gemensam avgång. Förbi den gamla lekstugan, benämnd pojkhuset, som står övergivet vid infarten. Minner om en tid som flytt. Byggd av pappa, bland annat med hjälp av takspån som inhandlades i stora mängder på en auktion.

Nordliga grannen ute. Annars är det inte någon som trotsat väderleken och begivit sig hit. Går under elstängslet och över till kohagen vid färisten. Alla nötkreatur vistas i en annan inhägnad närmare bondgården. Tillbringar med största säkerhet natten inomhus. Allt trampande av klövar har gjort marken tuvig. Gäller att sätta ner fötterna försiktigt så inte vristerna viker sig med ledbandsskador som följd. Dock bra träning för balans och småmuskler i fötterna. Observerar att vi skulle kunna bli självförsörjande på gödsel. Skulle kunna samlas in när själva blafforna är frysta och enklare att hantera.

Genom en stenig kulle med fallna träd. Utsatt område när häftiga stormar kommer från norr. Stor rotvälta har slitit upp ett gapande hål i marken. Går längs med stängslet som kantas av vass. Upptäcker en jägare som står på pass på andra sidan. Visar sig att vi rör oss mitt i deras jaktområde. Hundar springer fritt för att stöta fram villebråd. Ett tjugotal män med vapen är synliga runtomkring ängen. Uppskattar antagligen inte vår närvaro. Är ömsesidigt. Inte den stillsamma söndagspromenad vi tänkt.

Väljer grusvägen tillbaka. Hör skall från hundar som fått upp vittring på något vilt. Möter en jakthund som är ute och söker på egen hand. Nosar på systerns kopplade hund. Kastar sig därefter in i snårskogen igen. Maniskt letande efter ett byte. Kommer tillbaka till tomten oskadda. Hör ett skott på avstånd. Andra frukost.

Lyckas vinna schackmatchen mot den jämnåriga kamraten. Ligger dock fortfarande under sammanlagt. Har spelat drygt hundra partier. Ut för att göra lite nytta. Vinterförberedelser. Magasinerar utemöbler som placeras under tak på verandan. Tar hand om lökar från utblommade växter. Ska nyplanteras till våren. Tar in blommor. Plockar av de sista tomaterna. Monterar bort badstegar och bänk från badbryggan som därefter paddlas in till sin vinterplats. Högtryckstvättar badstegarna som är täckta av alger och annat skräp. Lunch.

Dags för Hammarby. Mot Östersund. Katastrofal inledning. 0-2 efter fjorton minuter. Reducerar minuten efter. Svängdörrar i försvarsspelen. Målkalas. Otäck olycka gör att läktarna tystnar. 2-3 i halvtid. Missar en straff. Utvisning i bortalaget. Kvittering. Händelserikt. Får en straff till. Amoo. Säkert i mål. Jubel. Vinner till slut. Märklig match.

Skränande gäss går ner för landning. Bastu. Ensam. En stunds tystnad i värmen. Avkoppling. Middag. Tidig kväll.

23 oktober

Kallt och soligt. Mössa. La ut en bild av mamma på facebook i samband med hennes födelsedag. Har blivit många blå tummar. Möter fastighetsskötaren som även är fb-vän. Alltid positiv och med glimten i ögat. Kommenterar: ”Jälar vicken fräsch morsa ru har”. Ska bli några timmars gemensamt utomhusarbete i bostadsföreningen. Höststädning. Sedan till landet. Dessförinnan kort promenad. Registrerar att även den närliggande flerbostadsfastigheten har städdag.

Solen och månen lyser samtidigt. Träningsklädd man parkerar sin bil utanför lågstadieskolan. Går med raska steg mot den lilla idrottshallen invid. Sportbag och innebandyklubba i händerna. Troligtvis väntar morgonmotion med vänner. Frost på bilrutorna. Tunn bräcklig isyta på vattenpölar. Flygplan passerar på en höjd som antyder att det ska landa på Bromma. Möter hustrun som är på väg ut.

Frukost. Ansluter till städdagen genom att anmäla mig och bli avprickad på en lista. Hustrun entledigad. Får förbereda packning. Ägnar mig åt området utanför vår lilla tomtplätt. Rensar ogräs och sly, sätter vårlökar, räfsar. Klipper ner torra högväxande blommor. Före detta arbetskamrat kommer förbi. Hundpromenad. Har inte setts på länge trots att hon inte bor så långt härifrån. Berättar att hennes man plötsligt gick bort förra året. Hjärtat. Obeskrivligt tragiskt. Livet kan vändas upp och ned på ett ögonblick.

Lastar in i bilen. Gör plats för två nya passagerare. Är ett par av de finaste pelargonerna som ska få övervintra däruppe. Svågern ringer. Bistår med att sätta på värmen eftersom den inte går att fjärrkontrollera. Förmodligen det mobila bredbandet som spökar. Knivskarpt ljus. Tar fram alla svindlande vackra färgskiftningar i naturen. Tallar och granar behåller sin enfärgade klädsel. De lövbeklädda släktingarna byter till sina sprakande höstliga kulörer när klorofyllet omvandlas till färglösa tetrapyrroler. Ju längre norrut vi kommer desto mer blottade står stammar och grenar.

Handlar. På en intilliggande fotbollsplan pågår en herrmatch i någon lägre serie. Gul- och rödrandiga tröjor möter en motståndare i blått. Framme. Björken nere vid vattnet står helt naken. Som ett skelett. Askarna likaså. Fyra grader. Hälsas välkomna av syster och svåger. Blir middag hos dem i kväll. Bastubad. Dock utan åtföljande dopp.

Trevlig kväll med god mat och välsmakande drycker. Hustrun uppvaktas med fler presenter. Exklusiva champagneflaskor, rödvin och blommor. Canastaspel. Bestämmer att vi ska gå långpromenad i morgon. Över till vårt hus. Stjärnklar himmel. Minus tre. Sängdags.

22 oktober

En vacker svan spärrar upp vingarna och seglar på vattnet i medvinden. Kommer för nära en artfrändes revir och blir bryskt bortjagad. Flyr med smattrande vingslag. Klarblå himmel. Stark sol. Kyligare. Mössa. Möter hustrun som är på väg hem. Över genomfartsvägen. Nyasfalterad. Måste ha skett under dygnets mörka timmar. Imponerad över de nattliga arbeten som gör att trafiken påverkas minimalt.

Husarkitektur är intressant. Många olika skolor och inriktningar. Mittemot den stora kolonilotten står ett timrat svartmålat vackert hus. Solbelyst. Fjällromantik. Har kommenterats tidigare, men förtjänar att upprepas. Skulle sannolikt även smälta in i en sluttning vid någon alpby. Vandrar igenom en passage mellan garagelängor. Yngre skäggig man byter till vinterdäck. Förbereder sig inför vad som komma skall. Motvind. Biter i kinderna.

Hör att en känd rappare blivit ihjälskjuten. 19 år. I Hammarby sjöstad. Större rubriker än vanligt. Tendensen fortsätter. Den enda debatten som hörs handlar om skärpta straff. Kvarnarna mal långsamt. För att komma till bukt med problemen måste det göras omfattande åtgärder på en mängd olika plan. Framför allt att fånga upp barn och ungdomar innan det går för långt. Politiker står handfallna. Det pratas mycket men händer alltför lite. Vårt demokratiska och öppna samhälle står på spel.

Dagens uppgifter: 1 Reklamera mammas kaffemaskin. 2 Köpa kuddar. Ska ske i city. Trean följer med. Behöver ny skärm till datorn. Ställer bilen i ett stort parkeringshus mitt i stan. Memorerar platsen. Har tidigare hänt att vi irrat omkring utan att hitta tillbaka. Noterar också noggrant vilken dörr som leder ut och in från garaget för säkerhets skull.

Lämnar in kaffemaskinen i Gallerian. Garantireparation. Kan ta upp till fem veckor. Bara att ge sig till tåls. Vandrar till kuddbutiken och hittar vad vi söker. Strålar samman med trean som gjort sitt inköp. Går tillbaka till dörren som leder ned till garaget. En skylt på dörren berättar att det bara är utgång. Omöjligt att komma in. Ger mig iväg ensam för att hämta bilen så att vi slipper släpa runt på kassarna. Ner i Gallerian igen. Hittar efter en stunds letande en tavla som anger hur man kommer till parkeringsgaraget. Hiss. Därefter byte till en annan hiss. In i garaget. Irrar runt. Får gå upp en våning för att hitta bilen. Pust. Hustrun ringer och undrar vart jag tagit vägen.

Ut ur garaget. Den tänkta vägen är enkelriktad. Får runda Centralstationen för tillbakafärden. Fastnar i stillastående bilkö. Pågår demonstration för (emot) klimatet. Samtidigt står hundratals bilar stilla och spyr ut avgaser. Ödets ironi. Letar mig fram till utgångsplatsen. Efter fyrtio minuter. Borde tagit fem. Hemåt. Handlar.

Dags för köttmiddag. Oxfilé, rårakor, brysselkål med vitlök och persilja, gratinerad broccoli, blomkål, salladskål och mozzarella. Grönpepparsås och bearnaise. Kortspel. Idol. Hustrun ger upp. Uppskattar inte en timmes paus för att se programmets sista del. Feltänk någonstans. Natt.

21 oktober

Knäpptyst. Hustrun utgången. Mammas födelsedag. Fyller 94. Hipp hipp hurra. Gratulerar via mess och Facebook. Är dessutom jubileumsdag för en gammal kompanjon. Inträder därmed i vuxenåldern. Soligt. Klart. Hyggligt varmt. Relativt sett. Möter vandrande tysta människor. Fokuserade. Fångade i sina egna tankar. Med dagens uppgifter i huvudet. Eller med funderingar över livets problem. Vem vet?

Återigen full rulle vid den lilla skolan. Kan skönja viss glädje över temperaturstigningen. Utomhusarbetarna har lyckats riva hela staketet. Ser ut som om de gör nya hål. Förmodligen en ny inhägnad på gång. Lär visa sig framöver. Firmanamnet på pickupen som står parkerad bredvid visar att de är specialiserade på stängsel. Blir ett av de kortare vandringsvarven eftersom det vankas födelsedagslunch.

Vänder tillbaka. Solen lyser rakt i ögonen. Går knappt att urskilja saker framför mig. Svårt att identifiera dem man möter. Blir bara siluetter. Ser dock att merparten är mindre barn på väg till skolan. Konstaterar att genomfartsvägen snart ska asfaltbeläggas. Arbetsfordon, enorma trailersläp och vältar är uppställda bredvid återvinningsstationen. Väntar på en samlad aktion för att alltför stora trafikinskränkningar ska undvikas.

Hör på teven att det ska bli en föreställning om Robert Brobergs liv. Borde med andra ord vara en musikal. En oerhört begåvad och musikalisk ordekvilibrist. Gick bort 2015. Led av Parkinson. Denna vederstyggliga sjukdom. Har komponerat och framfört många välkända melodier.

Lämnar vardagsutstyrseln hemma och skrudar mig i något mer representativt.

Sätter oss uppklädda i bilen med medhavd present. Inte ofta det firas en födelsedag av den här digniteten. Köper blommor, choklad och några Trisslotter. Hämtar upp den beställda lunchen på Melanders fisk i Söderhallarna. Blir en måltid i havets tecken. Förvånande prisvärt. Bör övervägas att köpa hem därifrån vid lämpliga tillfällen. Stor kasse med färdiglagade rätter som enbart ska värmas före servering.

Syster och svåger har redan anlänt. Champagne. Uppvaktar. Blir bara vi fem. Även om ett fotografi av pappa får vara med på en kortsida av bordet. Innan hon får sin tredje spruta är det restriktivt med andra besök. Avnjuter hummercrepes, skaldjurscanneloni och gäddqueneller. Elvis underhåller via musikanläggningen. Prinsesstårta och kaffe. Allt som anstår en stor jubileumsdag.

Hemåt under en mörkgrå himmel. Regnar oavbrutet. Avtar. Tilltar igen. Ovanligt trögt genom stan. Tar en annan väg. Tegnérlunden till Norra bantorget. Tvärstopp. Svänger av mot Kungsholmen. Samma trafikstockning. Provar några småvägar. Ger upp. Letar oss sakteliga fram till Essingeleden. Rullar. Om än långsamt. Blir drygt två timmars resa. Dubbelt mot vad som är normalt. Smattrar frenetiskt mot rutan. En liten vink om vad som är att vänta.

Tvåan ringer på dörren. Ombedd att hjälpa till med lite data- och teveproblem. De egna kunskaperna är begränsade trots att de, i jämförelse med andra jämnåriga, inte är oävna. Det mesta som inte fungerat som det ska blir löst. Tacksam. Middag. Kortspel. Damernas fotbollslandskamp i rutan.

20 oktober

Tittar på klockan. Blundar en kort stund. Öppnar ögonen och ser på de neonfärgade siffrorna igen. Fyrtiofem minuter har passerat. Kollar utetermometern. Visar på tretton grader. Vilken väderförvandling. Kan lämna mössa och vantar på hyllan. Ett halvt glas tranbärsjuice. Sparar den andra hälften till frukost. Ska vara bra för lite av varje.

Västlig vind. Blött. Fuktig luft. Dock inget regn. Lommen dyker och letar efter mat vid strandkanten. Bojar ligger ensamma och guppar vid bryggan. Droppar börjar falla från det grå molntäcket. Gräsmattorna är melerade. Björklöv bidrar till en gröngul naturkomposition som liknar ett brokigt tygstycke. En lätt doft av rök ligger över villaområdet. En dag då det eldas i de öppna spisarna. Två skolbarn tävlar om vem som ska hinna först till skolans entrédörr.

Nytt renoveringsprojekt utomhus vid en villa. Två män river ett staket. Bredvid fortsätter ett annat. Där är det inomhusarbete som gäller. Stege uppställd kan tyda på att åtgärder behöver vidtas på taket. Trots behaglig temperatur är det inte ett väder som lockar till promenader. Stor röd buss kommer körande på de smala gatorna i området. Står skolbuss där vanligtvis linjenumret brukar synas. Eftersom det är korta avstånd mellan bostäder och skolor gissar jag att det är någon eller några klasser som ska avhämtas för utflykt.

Ett område väster om den stora parken, nära sjön, är nyligen inhägnat med ett stålstaket. Ska uppenbarligen anläggas något på den marken. Skylt från ett entreprenadföretag förtäljer vem som ska utföra arbetet. Men inte vad det ska bli. Dammen fylld av änder. Några pratar lågmält med varandra. Andra har det påträngande skrattande lätet som ofta ekar häromkring. Passerar den pumpadekorerade planteringen av ljungväxter. Föräldraledig pappa med barn är ensamma på lekplatsen. Utegymmet står tomt. Får så förbli.

De flesta blommor är inte i närheten av sin forna praktfullhet. Det slokande fåtal som fortfarande står på darriga stjälkar kommer inom kort att kasta in handduken. Får lägga sig till vintervila fram tills det blir dags att åter spira framåt vårkanten. Får sällskap sista biten av grannfrun som är på hundrastning. Sitter med i styrelsen för ett fotbollslag i västra Sverige. Gratulerar till senaste skalpen i allsvenskan. Mot Djurgården.

Tar bilen för att inhandla present till mammas födelsedag i morgon. Samt inhandla kuddar och reklamera hennes kaffemaskin som inte fungerar som den ska. Pumpar inte upp vatten i tillräcklig mängd. Får besked om att den måste lämnas in Gallerian. Stängt i sömnbutiken. Även den håller på att renoveras. Hittar ingen lämplig affär för presenten. Åker vidare till ett annat centrum där vi har större lycka.

Ser med ett öga på Hammarby spela i Svenska Cupen. Pastamiddag. Kortspel. Händer inte så mycket mer.

19 oktober

Vaknar. Mörkt ute. Kliver upp när ljuset återvänder. Kylslaget. Får ett kalendermeddelande i mobilen. Bilen ska in på service. Nu. Bytas bromsbelägg. Har glömt bort. Lovat mamma att komma till lunch. Ringer och bokar om tiden och anger att en akut situation innebär att bilen måste användas.

Ger mig ut innan de inre protesterna blir alltför högljudda. Lånar ett par tumvantar av hustrun. Vitt i gräset. Möter det gamla paret. Pausar en kort stund för att utbyta lite artigheter. Betraktar gemensamt den året-runt-badande kvinnan som iförd badrock är på väg till morgondoppet. Är överens om att det är att gå till överdrift i den här kylan.

De återstående löven på träden hänger på en skör tråd. Minsta lilla vindpust skulle få dem att släppa taget. Temperaturen har också medfört att dagens första gymnastiklektion i den lilla skolan har flyttat inomhus. Vädret avskräcker dock inte barnen i förskolan. Utomhuslekar i vinterkläder. Har fått en present från kommunen. En stor nybyggd sandlåda. Går en parallellgata till den stora vägen med genomfartstrafik. Bilbullret är högre sedan träden blivit avklädda.

Avhandlade begreppet ”som ett jehu” med storkusin härom dagen. Resonerar emellanåt om språkliga frågor. Och försökt härleda märkliga och annorlunda uttryck. Så här lyder en förklaring: ”Jehu är ett svenskt eponym* som används i betydelsen “fara fram i en väldig fart”. Uttrycket har sin källa i Bibeln där det anknyts till den judiske kungen Jehu som med sin stridsvagn förflyttade sig på ett mycket våldsamt sätt. Det borde således skrivas fara fram som Jehu, men skrivs vanligen fara fram som ett jehu.” Ska även kolla upp ”i ett huj”. Återkommer om det.

*En eponym (grekiska epōʹnymos) är en person som av någon orsak fått ge namn åt en företeelse eller en uppfinning och som i vissa fall har fallit i glömska medan företeelsen eller uppfinningen fortfarande finns kvar.

Hinns upp av hustrun som tagit sin långpromenad. Får öka takten för att hinna med. Stannar och fotograferar det stora bostadsbygget. De största huskropparna verkar till det yttre vara nästan färdigställda. Dock ska inplastade tak och väggar ytbeläggas. Låter otålig hustru vandra vidare i sin egen takt. Stretchning. Frukost.

Norrut genom stan till mamma. Har köpt med oss Gott & Blandat och två wienerbröd enligt önskemål. Samt den sedvanliga lunchen. Hon kommer med varsamma steg nedför trappan. Gäller att inte ha för bråttom. Äter. Fikar. Hustrun tillagar mer äppelkräm. Tar in krukväxter och äpplen från altanen. Spelar kort. Bestämmer meny till 94-årsdagen som infaller på torsdag. Hemåt. Regn och rusk.

Middag. Morotsbiffar. Bulgur med inspiration av gårdagen varma sallad. Nyttig dag. Kortspel. Soffa. Ett nytt avsnitt av Squid Game. Serien som debatterats flitigt de senaste dagarna. Inte lika mycket obefogat dödande och våld som senast. Karaktärerna tar form. Sevärt avsnitt. Får nog även bli ett tredje trots risken för nya fasansfulla obehagligheter.

18 oktober

Ännu en vacker höstdag. Bländande sol. Får meddelande från en arbetskamrat som gjort en stilfull illustration till min jubileumsdag. Upplyser om att det även finns utskrifter att avhämta vid lämpligt tillfälle. Djupt tacksam för hjälpen eftersom den egna förmågan på området är bristfällig.

Pratar med fastighetsskötaren som eldar en liten hög med kvistar och löv. Avhandlar gårdagens match. Båda nöjda över att vårt favoritlag gick segrande ur striden. Tunna och spröda istäcken på vattenpölar. Kanadagässen har återkommit efter att ha varit frånvarande under månader. Måste ha tillbringat tiden någon annanstans. Gatan rengjord under det stora päronträdet. Frukter som passerat bäst-före-datum med stor marginal ligger i högar vid sidan av.

Försöker hålla ett högre tempo idag. Hjärtmotion. Ett av husen som tömdes för några veckor sedan är till salu. Berättas av en mäklarskylt med en leende kvinna. En person i hundrastgården tillsammans med två fyrfotingar. Tränas apportering med tveksam framgång. Följer min egen skugga som är närmare tio meter lång. Gammalt träd med omfångsrik stam har blivit amputerad. Alla utskjutande smala grenar är kapade. Helt lövlöst. Hoppas att det är någon kunnig som utfört arbetet så att det överlever och kan växa vackert framåt vårkanten.

Sneddar över en gräsmatta till parken. Beundrar de av solen illuminerade pilarna. Över den lilla bäcken som leder från dammen ner till sjön. Ett fåtal badande änder. Däremot är en hel trupp på väg över gräsmattan. Tätklungan är framme vid lekplatsen och utegymmet.

Har en intensiv och allvarlig överläggning med mig själv huruvida det är värt besväret att stanna och göra mina övningar. Gör en kompromiss med det bekvämare jaget. Blir halva det normala programmet. Godkänns av samvetet. Ser ut som om någon förföljer mig på långt avstånd. Kvinna med energiska steg. Skulle kunna vara hustrun. Saktar ner stegen en aning. När personen närmar sig visar det sig att det är någon helt annan. Betydligt yngre. Borde frun ta som en komplimang. Hejar på den tvåhundsrastande mustaschmannen. Fortsätter hemåt. Tittar avundsjukt på den gula Lotusen vid Trollverkstan.

Handlar. Först och främst ska det köpas nya kuddar. Hittar perfekta. Slut för tillfället. Butiken ska dessutom stängas för renovering. Får leta rätt på en annan i samma kedja. Senare. Livsmedelsaffären. Meddelar hustrun att jag tar hand om middagen, vare sig hon vill eller inte. Inhandlar blandade varor för en middag med asiatisk touch. Blir fiskkakor med torsk som bas. Varm smakrik sallad med mango, pak choi, tomater, lök med mera. Kryddas bland annat med det kinesiska risvinet som trean köpt under disk i en affär. Vanlig ingrediens i taiwanesisk och kinesisk matlagning. För hög alkoholhalt för att säljas i vanliga butiker. Systembolaget tar inte in av någon outgrundlig anledning. Soffan. Sängen.

17 oktober

Kall morgon. Två grader. När luften möter det varmare vattnet bildas ett dis på sjön. Ligger som ett tunt molntäcke som rör sig långsamt strax ovanför ytan. Somnade utmattad tidigt i går kväll. Den senaste veckans intensitet har gjort att nattens sömn blivit både djupare och längre. Riktigt utvilad för första gången på några veckor.

Underställ och mössa. Halvlång promenad. Ska bli lunchbesök hos mamma. Får långsamt trappa upp den dagliga motionen igen. Klar luft. Stark sol strax ovanför trädtopparna. Björklöv glittrar som guld. Kung Bore verkar ha tagit över rollen som chef över vädret. Frost i gräset på de ytor som solen inte hunnit värma upp. Varje litet strå är täckt av de små iskristallerna.

Bilarnas vindrutor är vita. Måste skrapas om man ska ge sig iväg i brådrasket. Passerar en parkerad bil som har ett lätt brummande ljud och helt isfria glasytor. Värmaren förbereder avresa inom kort. Lövträd som tidigare varit stolta över sin sommarskrud står nu halvnakna och tittar avundsjukt på sina barrkamrater. Hör ett märkligt ljud bakom. Vänder mig om. Är hustrun som påkallar uppmärksamhet och håller på att hinna ikapp.

Frukostpratar med trean. Diskuterar ris. Han berättar att japanerna var förundrade över att vi inte har riskokare i vårt land. Uppstod en aha-effekt när han talade om att de små kornen går att koka i en kastrull. Kulturskillnader.

Iväg till mamma. Genom en solindränkt stad. Fåtal båtar kvar vid bryggorna i Klara sjö. Tydligen varit upptagning de senaste helgerna här också. Ropar att vi är här till övervåningen. Meddelas att hon kommer ner för egen maskin. Har gjort formidabla framsteg sedan vi var här senast. Hamburgerlunch. Tar upp den sista potatisen. Flyttar in krukväxter från verandan. Klipper björnbärsbuskar. Åker och handlar ett par saker. Spelar Canasta. Senaste gången var artonde augusti.

Hemma igen en kvart innan matchen börjar. Hammarby mot AIK. Stockholmderbyn är speciella. Viktigare än andra matcher. Som det vanligtvis är mellan rivaliserande klubbar. Den här gången inför fullsatta läktare. Var ett par år sedan det inträffade senast. Ställningskrig och intensitet. Jämnt.

Oavgjort i halvtid. Bengalbränning gör att andra halvlek blir förskjuten en aning. Förvånas över vissa supporters åsikter. Låter som om de anser att bengaler på läktare är en mänsklig rättighet. Hammarby gör första målet på en snabb omställning. Ludwigsson vinner en löpduell och serverar en, så kallad, smörpassning till trollgubben Amoo. Hustrun skriker högljutt. Ett snäpp mer entusiastisk. Engagemang kan ta sig olika uttryck. Hammarby tar över allt mer. Radar upp bra målchanser. Hjärtat i halsgropen. Behövs så lite för att glädje ska förbytas i förtvivlan. Slutsignal. Vinst.

Blir enklare middag. Rester. Tar småportioner som tapas. Blir lite roligare så. Kortspel. Vinner omgången med knapp marginal. Första avsnittet i den nya omgången av Solsidan. Sådär.

16 oktober

Slår upp ögonlocken och tittar på klockan. Blundar igen. Gör om samma sak en halvtimme senare. Upprepar proceduren ytterligare en gång. Gudomligt att låta hela min varelse långsamt vakna upp i sin egen takt. När tiden är mogen. Motionen inställd. Däremot behövs ett syreintag. Den senaste intensiva veckan har satt sina spår. Nu gäller det att slicka såren.

Flanerar i lugn takt utmed strandpromenaden bort mot ån. Västlig vind. Eldas på andra sidan viken. Rökpelare stiger upp och skingras för vinden. Blå himmel. Solen lyser starkt. Åstadkommer skarpa reflexer i vattnet. Sticker i ögonen. Noterar att det varit båtupptagning i området. Rimligtvis under föregående helg. En ensam båtstackare ligger kvar. Tycks vara pappornas morgon. Först möter jag en ung man som drar en tom barnvagn. En knatte tultar fram bredvid. Därefter kommer en pappa cyklande med en helt täckt släpkärra påkopplad. Väggar och tak i plast. Delar genomskinliga för att den lille passageraren ska kunna se vart färden går. Ensamboende granne far fram som ett jehu på en racercykel.

Träden har fortsatt sin avklädningsprocess. Tappar succesivt sin dräkt som ligger utspridd på gräsmattor och gångvägar. Blir en kort och extremt långsam promenad. Omfattande aktiviteter vid kolonilotterna. Rensas och komposteras på de små kvadraterna. Grödor som är mogna bärgas. Skärande och påträngande ljud från en röjsåg när det omkringliggande området snyggas till. Hustrun har också tagit en välbehövlig vilodag. Cyklar till den lilla matbutiken för att förse oss med något att ställa på bordet till middagen.

Sen frukost. Åter till de gamla vanliga rutinerna. Slår oss ner i soffan för att beskåda gårdagens avsnitt av Idol. Fortfarande lika hänförd över dessa otroligt begåvade sångare. Vad månde bliva? Programmet producerar nya stjärnor i en rasande takt. Känslosam avslutning när en deltagare blir räddad av juryn. Fäller en tår. Lär fördela min tid mellan soffan och sängen idag.

Pratar med mamma. Ska dit på lunch i morgon. Fortsätter med det italienska temat till middagen. Tortellini fyllda med chili och tomat. Sås med den senare grönsaken som bas. Ugnsrostad parmaskinka. Lite välsmakande ostar. Kortspel. Bestämmer oss för att se det första avsnittet av en serie det talas om. Squid game. Från Sydkorea. Hade premiär i september. Har flest antal visningar någonsin för en TV-serie på Netflix. Surrealistisk och emellanåt lätt obehaglig. Våld och dödande säljer uppenbarligen. Vad säger det om oss människor?

Uppvaktar hustrun med en extra present. Trådlösa hörlurar till mobilen. Uppskattas. Tidig kväll.

15 oktober

Vissa matupplevelser etsar sig fast i både minne och smaklökar. Gårdagskvällens middag tillhör den kategorin. Fem fantastiska tapasrätter till att börja med. Delas mellan alla i sällskapet. Tartarer på lax respektive tonfisk. Iberico-skinka med tillbehör. Olivstekt bröd med svamp, räkor i en ljuvlig blandning. Skulle egentligen räckt som måltid. Tack och lov är inte varmrätten alltför mastig. Canneloni med anka och tryffelsås. Samtliga är veritabla smaksensationer.

Liten restaurang. Stort bord med plats för alla. Fyra på varje långsida och två på vardera kortsida. Välljudande stämsång mellan maträtterna. Därefter kommer gitarrerna fram. Lite Evert Taube. Sextio- och sjuttiotalsklassiker. Samt en del egenkomponerade texter till välkända melodier. Är som en svensk pensionärskör med ackompanjemang. Avslutades i rimlig tid. Tidig uppstigning idag.

Blir försiktigt väckt klockan sex. Bekvämt med en mänsklig väckarklocka. Dagens kläder framlagda. Resten i resväskan. Allt för att undvika morgonstress. Längtar efter kommande dagar då ögonen slås upp när kroppen bestämmer. Magen fortfarande välfylld efter gårdagens excesser. Blir en blygsam frukost. Slumrar till en stund på bussen. Incheckning.

Hustrun jubilerar idag. Passerar ännu en milstolpe. Messar och grattar med lämpliga emojis. Blommor, champagneglas och hjärtan. Har ordnat en överraskningsmiddag på restaurang i kväll. Italiensk. Brukar alltid uppskattas. De allra närmaste kommer att närvara. Utom tvåan med fru. Får ett samtal på flygplatsen från en superförkyld röst som tvingas meddela sitt uteblivande. Inte heller treans fru kommer av naturliga skäl. Befinner sig på andra sidan jordklotet. Har sagt till frun att det bara är hon och jag som ska ut och äta. Och att övrigt firande sker senare i helgen. Vet inte om hon anar att det är något annat på lut.

Start. Motorerna vrålar. Ryggen pressas bakåt. Flygplansnosen vänds mot skyn. Flera lager av moln. Fluffiga bomullsliknande formationer. Som ett täcke av snö där små vita berg sticker upp här och var. Solen tränger igenom. Drar ned skyddet för fönstret. Blir påmind i högtalarna om att munskydd ska bäras under hela flygningen.

Finns en uppenbar förbättringspotential när det gäller logistiken på Arlanda. Får vänta länge på bagaget. Personalbrist? Hem. Meddelat hustrun i förväg att kroppen kräver någon timmes vila innan vi beger oss iväg.

Taxi till stan. Kliver in i en liten restauranglokal och blir hänvisade till vinkällaren en trappa ned. Sitter tillsammans med travar av vinkartonger. Alla gäster tar ton och hurrar till hustruns häpnad. Känslosamt och tårfyllt. Guidas genom maträtter av pratglad och karismatisk ägare/restaurangchef med personlig frisyr med rödfärgad topp. Förgyller tillställningen. Fantastisk mat. Extravaganza. Rekommenderas. För min del lammfilé. Traditionell avslutning på en italiensk middag. Avrundar kvällen som blivit natt med återstående delar av sällskapet på trevlig bar i gamla PUB-huset.

14 oktober

Lugn kväll igår igen. Hem och tidigt i säng. Lyssnar avundsjukt på kamraten som faller i sömn ett par minuter efter släckning. Börjar snarka omedelbart. Gör fruktlösa försök att somna. Efter fyrtiofem minuter tystnar han totalt. Ger inte ifrån sig ett ljud.

Vaknar av en lätt beröring och meddelandet att kamraten beger sig ner till frukost. Tar den tid jag behöver. Ska publicera dagboken och förbereda golfattiraljer inför resans avslutande runda. Mer utsövd än tidigare morgnar. Krämporna inte lika påtagliga. Till bords när det flesta ätit färdigt. Får mess från svärdottern som fyllde år i går. Tvåans fru. Skickade blommor. Hon tackar med bild på buketten.

Avfärd i gryningen till den, i alla avseenden, bästa golfbanan som spelats här nere. I bussen sitter en samling vanemänniskor. Alla på ungefär samma platser vid varje resa. Märkligt hur vi går i samma hjulspår dag efter dag. Under resan blir himlen allt ljusare. Samma procedur som vanligt när vi anländer. Förutom att vi den här dagen får betala. Tidigare har det ingått i resans pris. Skulle egentligen spelat på den katastrofalt dåliga banan som besöktes för några dagar sedan. Bokade om. Ingen ville tillbaka. Får göras någon typ av förhandling med resebyrån när vi kommer hem.

Bollar ligger exemplariskt och vackert i en pyramid på driving rangen. Kyligt som vanligt vid den här tiden. Efter någon timme kommer värmen. Idealiskt golfväder. Växlande molnighet. Gissar på tjugotvå grader. Visar sig att greenerna den här gången är ovanligt svårbemästrade. Framför allt för mig. Utslagen fungerar perfekt under hela rundan. Spelet är, den här gången, bra den första hälften och katastrofal den andra. Usel runt greenerna. Innebär inte någon framskjuten placering. Slutar till slut strax ovanför det absoluta bottenträsket, trots en bra start. Känns helt okej att ställa in klubborna i förrådet efter den här resan.

Trevlig lunch. Rigatoni Carbonara. Pastan ligger ovanpå en bottensky av äggula. Stekt sidfläsk i tunna skivor. Tillbaka till hotellet. Passerar ett gammalt ånglok i miniatyr som står likt en rondellhund i en korsning. Genom villaområden med imponerande bostäder. Samtal under resan. En av de regelbundna sysselsättningarna är ordmärkeri i alla dess former. Varje kommentar misstolkas om det finns minsta möjlighet. Allt som sägs och kan tolkas på andra sätt än de avsedda framkallar stor munterhet. Av någon underlig anledning. Det bara är så.

Prisutdelning vid hemkomst till hotellet. Alla lovordar varandra och kamratskapet. Korte Herr Kock och Vältalige Herr T, som även har andra smeknamn, kammar hem varsin tävling och erhåller fina priser. Delar till råga på allt rum. Kommer somna nöjda i kväll. Blir helt utan prispengar. Dock inte förvånande efter den här veckans slätstrukna insats. Vila på rummet och packning. Tidig hemresa i morgon. Väckning vid sexsnåret. Återstår kvällens middag.

Samling. Gemensam och kort promenad till en närbelägen restaurang. Värdig avslutning på veckan. Fantastisk mat. Veckans bästa.

13 oktober

Trots tidig kväll och spelledigt igår är det en tung morgon. Trögstartad. Värre än vanligt. Kroppen behöver ännu mer sömn. Mörkt ute. Som alltid när det är dags att stiga upp. Spel på en närbelägen bana idag. Innebär avgång efter soluppgång. Alltid något.

Krämpor gör sig påminda. Problem med ett knä. Trots att menisken opererades bort för några år sedan. Ryggen gör också revolution. Vill inte vara med om denna omilda behandling. Stelt och kantigt. Saknar morgonpromenaderna där hemma som brukar råda bot på problemen.

Dagens bana heter Gaudi Reus Golf Club. Har sannolikt lånat sitt namn från den internationellt erkände arkitekten Antoni Gaudi. Född 1852 i den ort där banan är belägen. Var en ledande företrädare inom den lokala jugendvarianten modernisme. Framför allt känd genom de spektakulära byggnaderna Sagrada Familía och Casa Milà i Barcelona.

Klarblå himmel. Första dagen av den tävling som spelats i fyrtio år. Utgången alltid lika oviss. Även om vissa vinner oftare än andra. Solen står lågt. Lyser klart. Bländande. Svårt att se var bollarna tar vägen. Första hålet okej. Därefter vill det sig inte. Har inlett varje runda bedrövligt. Men. Kamraten i samma golfbil har det ännu motigare. För mig ordnar det till sig efter någon timme. Lyckas till och med göra två birdies under samma artonhålsrunda. Har aldrig hänt tidigare.

Kallt i början innan solen klättrar högre på himlen och börjar värma. Därefter den behagligaste golfdagen hittills. Horder av tjattrande fåglar flyger mellan trädkronorna. Färggranna inslag. En sorts papegojor. Blir till slut ett acceptabelt resultat. Ligger någonstans i mitten.

Lunch. Visar sig att restaurangen är fullbokad. Får nöja oss med enklare förtäring på en servering bredvid. Spansk omelett. Ingredienser: 4 stora potatisar, 1 dl olivolja, 1 lök, 4 ägg,salt och vitpeppar. Vispa äggen i en skål och häll i den lite svalnade potatisblandningen, rör om och låt stå i 15 minuter. Lägg smöret i stekpannan och häll i blandningen. Gör ytan slät med en stekspade. Låt stekas under lock på svag värme i ca 10-15 minuter.

Uppstår förvecklingar när maten ska betalas. Sitter vid tre olika bord och får trots det en gemensam nota. Själva uppdelningen av kostnader i samband med måltider är ett återkommande problem. Kunskaperna i engelska hos restaurangpersonal är medioker. Dessutom är sällskapets minneskapacitet inte alltid den bästa. Är inte första gången det blivit komplikationer. Och förmodligen inte den sista.

Vila. Ringer hem. Förkyld trea på bättringsvägen. Var tydligen tre grader i morse. Burr. Lyckas vinna schackpartiet mot rumskamraten. Förbereder oss för utgång. Ska bli den tapasrestaurang som besöktes för ett par dagar sedan. Kan vara den bästa matupplevelsen hittills. Får se om den lever upp till förväntningarna idag.

Stängt. Liksom många andra restauranger. Letar oss ner till strandvägen. Blir en sorts skaldjurstallrik. Olika musslor och bläckfisk i olika varianter, sardiner, räkor. Kompletterat med patatas bravas. En kula kokosglass på hemvägen.

12 oktober

Spaniens nationaldag. Även kallad Columbusdagen. Firas till minne av att Christofer Columbus landsteg i San Salvador den 12 oktober 1492. Ankomsten markerar början av den spanska koloniseringen av Amerika. Det här är en dag då många butiker och alla kontor är stängda. Gårdagens tjugosju hål har satt sina spår. Välbehövlig spelledighet idag. Innebär någon timmes extra sömn.

Vandrar längs med stranden tillsammans med rumskamraten. Kortbyxor och extratröja på överkroppen. Har sällskap av allehanda motionärer och hundrastare. Strålande morgon om än något kylslagen. Stort och vackert pinjeträd är omgärdat av parkbänkar där man kan få en behaglig vilostund i skuggan under heta soliga dagar. Lite längre bort bildar samma sorts träd en mindre skog där grenarna blir som ett tättslutande tak. Kan förmodligen även räcka som regnskydd. Ser inte skymten av någon hurtfrisk som tar ett morgondopp.

Pinje eller pinjeträd (Pinus pinea) är ett träd inom tallsläktet och familjen tallväxter som växer i större delen av Medelhavsområdet. Trädet blir över 20meter högt och förekommer på sandiga marker runt Medelhavet. Den har en paraplyformad trädkrona av barrtäckta grenar.Kottarna liknar våra vanliga tallkottar men är betydligt större. De är kulformade, ljusbruna till färgen och cirka 10 cm i diameter.

Messar med mamma. Har tydligen klarat av de flesta morgonbestyren på egen hand. Det går framåt. Får reda på att rumskamraten vann handicapklassen i den tävling som avgjordes igår. Grattis. Blir lite förstärkning i kassan. Frukost. Blir påmind om att munskyddet ska tas på. I övrigt verkar det inte vara lika noga här som det var på Mallorca.

Undersökningar pågår för att utröna om det går att se kvällen landskamp tillsammans någonstans. Viktig fotbollsmatch mot Grekland. Tar mig an ytterligare lite arbete på rummet i ensamhet. Städerskan försöker vid ett flertal tillfällen komma in för att göra sitt jobb. Hon får ge sig till tåls någon timme till.

Mitt på dagen samlas de lediga spanjorerna på playan. Många solar. Riktigt sommarvärme. Ett fåtal svalkar sig i havet. Lunch av det enklare slaget. Hem och vila samt ännu mer jobb. Meddelas att vi har möjlighet att se kvällsmatchen på en restaurang i närheten. Hej Sverige! Samling i en närliggande restaurang.

Bedrövligt spel från Sverige i första halvlek. Blir utspelade. Enbart turen förhindrar underläge. Vänder i andra. Första på straff. Isaks förtjänst. Därefter en briljant prestation av samma man. Ser färdigt matchen på rummet.

11 oktober

Lätta snarkningar från sängen bredvid. Dock ingenting som ger sömnlöshet. Trots tidig kväll är ögonlocken tunga. Vill egentligen inte öppna sig. Beckmörkt ute som vanligt. Tittar ut genom balkongdörren. Inte en människa i sikte. Inte ens någon som är på väg till arbetet.

Frukost. Sist ner enligt tradition. Frukostrutinerna är förändrade. Normalt sker det första matintaget efter promenader och diverse träningsövningar. Nu ska det ätas senast halv åtta. Utan att man är hungrig. Enda anledningen är att få något i magen så att man inte ska drabbas av akut hungersnöd alltför tidigt. Kroppens vanor gör motstånd. Är väl något som blir mer påtagligt med åldern.

Buss till golfen. Tack och lov mot den fina anläggningen som besöktes i förrgår. Där det finns en förträfflig golfrestaurang. Solen börjar sakta sprida ett ljus över tillvaron. Vinterklädda spanjorer rastar hundar och cyklar till jobbet. Avslutning på den tävling som påbörjades igår. Har inga möjligheter att vinna. Lär hamna någonstans i mellanskiktet.

Den cementerade vägen för golfbilen är fylld med tusentals små oliver som fallit från träd som står på rad. Nöjesfältet ligger som en fond i bakgrunden. Förfäras över den branta och spektakulära berg-och-dalbanan. Diskuterade vad som skulle krävas för att genomföra ett åk. Var överens om att det skulle röra sig om cirka femtiotusen. För mindre vill man inte riskera livet. Eller en hjärtinfarkt.

En i sällskapet höjer sig över mängden i tävlingen utan handicap. Ingen överraskning. Däremot verkar det jämnt när det gäller hur prispengar ska fördelas. Scorekort samlas in och sammanräknas för senare redovisning. Har dock inga förhoppningar över att min egen prestation ska resultera i pekuniära bidrag.

Ibland träffar man bollen så att det känns bra i hela kroppen. Det perfekta slaget. Ska erkännas att det inte händer speciellt ofta. Men det inträffar då och då. Den går precis dit man tänkt sig. Rätt riktning. Rätt längd. Då tror man för ett kort ögonblick att man skulle kunna bli en riktig golfspelare. Det gäller bara att upprepa slaget flera gånger. Bara? Två bra träffar i rad skapar lycka. Tre framkallar exempellös eufori som strax därefter förbyts i förtvivlan när nästa slag förstör alla möjligheter. Lyckan är kortvarig.

Lunch. Därefter avslutande scramble-tävling. Ödet utmanas genom att genomföra den från vit tee. Egentligen alldeles för svårt för vår kapacitet. Vårt lag lyckas nästan knipa hem segern. Förlorar med ett slag efter trettiosex hål. Surt, men förmodligen rättvist. Hemfärd i solnedgång. Blir en vacker siluett när solen sänker sig ned bortom bergen.

Lite jobb. Ringer frun. Rumskamraten försvinner iväg till ett annat rum. Hoppas hinna upp till middag. Blir en argentinsk restaurang tillsammans med två kamrater. Grillat. Olika sorters kött. Smakrikt. Långsam hemgång. Nattdags.

10 oktober

Mörkt och kallt. Långbyxor och överdragströja. Får kompletteras med ytterligare en tröja eller jacka när det är dags för spel. Vanliga frukostsamlingen. Lika tjusig uppläggning av läckerheterna. Nästan så att man inte vill förstöra den smakfulla presentationen.

Bollar lottas till dagens tävling. Det vill säga vilka som ska spela med varandra och i vilken ordning vi ska slå ut. Slaggolf både med och utan handicap. Utan därför att den bästa golfaren ska kunna koras. Segraren erhåller ära och berömmelse för evinnerliga tider. Handicaptävlingen är för att även alla andra ska ha möjlighet att vinna prispengar. Golf är, vad jag känner till, den enda sporten där det känns rättvist att tävla på det viset.

Hörde ett illavarslande rykte på klubben där vi spelade igår. Sas att standarden på den bana vi ska spela idag ska vara under all kritik. Förvånande. Borde väl researrangören känna till. Bussfärd under tiden det ljusnar. Inåt landet. Banan har vacker utsikt över Medelhavet och imponerande bergsryggar. Visar sig att det inte finns någon golfrestaurang. En mindre skandal. Beställer smörgåsar och varsin öl som ska levereras efter rundan.

Tyvärr visar det sig att utsagan om banans kvalitet stämmer. Växer gräs i bunkrar. Ruffen har fått växa vilt. Dessutom en utmanande banlayout. Alldeles för svår för vår medelmåttiga spelstandard. Går uruselt. Är dock inte ensam. Merparten har stora problem. En av kamraterna utgör ett lysande undantag. Är den som vunnit den här tävlingen flest gånger. Trots att den pågår i ytterligare arton hål till är det osannolikt att någon annan kan utmana. Hör efter rundan att ägaren till golfklubben har ekonomiska problem. Pengarna slut sedan ett par år. Dessutom en pandemi ovanpå alltihopa. Många företag går på knäna.

Människan har mätt sina förmågor med varandra i alla tider. Det är inget större problem att förstå de ursprungliga atletiska tävlingarna när man skulle se vem som var starkast, hoppade längst eller högst, sprang snabbast och kastade längst. På det sättet kan man även förstå sporter som boxning och brottning.

Nuförtiden ska det tävlas på de mest obskyra sätt. Uppfinningsrikedomen är enorm. Som om det inte är en tillräcklig utmaning  att springa snabbt ska man sätta upp hinder i form av häckar eller vattenhinder. Det ska tävlas i olika bollsporter, både inom- och utomhus där vuxna människor springer omkring i kortbyxor och ska sparka eller kasta en boll i ett mål. En av de värsta avarterna kallas golf. Tålamodsprövande aktivitet.

Färd tillbaka utmed otaliga olivlundar. Tupplur. Skrivstund medan rumskamraten tar en promenad. Ringer hustru och mamma. Satsar på den populära pizzerian. För tidiga. Har inte öppnat. Går en vända. Förbi en bankomat. Tillbaka. Fem andra kamrater före i kön. Pizzor för alla. Drar oss tillbaka tidigt. Spanien mot Frankrike på teven. Sovdags.

9 oktober

Mörkret är kompakt. Det enda ljuset kommer från gatubelysningens sken. Samling i arla morgonstund. Vådan av att ha morgonpigga kamrater. Kommer bli så hela veckan enligt schemat. Frukost sju noll noll. Avfärd en timme senare. Varje dag. Nästan. Innebär att morgonpromenader är helt uteslutna. Får räcka med lite enklare gymnastiska övningar i gryningen. En spelfri dag på hela veckan. Tisdag. Idag kommer vi hem framåt sjutiden. Blir en intensiv vecka.

Frukost. Rumskamraten går upp först och försvinner ner till frukosten. Pallrar mig upp lite senare. Alla samlade. Indelning i lag inför dagens batalj. Tre olika fyrmannalag. Blir scramble. En sorts lagspel. Bra uppvärmning inför stundande viktigare tävlingar. Perfekt frukost. Frukt, färskt bröd och de tillbehör man önskar sig. Dessutom scrambled eggs dagen till ära. Passande nog. Direkt från köket. Så där lagom krämig. Delikat. Upp och hämtar golfutrustning. Hinner med en café cortado och en chokladcroissant innan bussen går. Svalt. Långbyxor och en extratröja. Ljuset börjar återvända.

Färden går längs med den långa stranden. Övergivna bostäder. Sommarsäsongen är över. De flesta av sommarlägenhetsinnehavarna har försvunnit iväg. Mycket har stängts. Husbilar står parkerade vid sidogator och nära stranden. Ett lätt regn börjar falla. Min lekamen har aldrig lärt sig uppskatta tidiga morgnar. Gör visst motstånd. Men, det är bara att anpassa sig till övriga deltagare.

Fantastisk golfanläggning. Ligger bredvid ett nöjesfält. Regelbundna skrik från berg-och-dalbanan. Öppnar tydligen tidigt. Golfbilar. För en del är det en nödvändighet, andra nyttjar dem för bekvämlighetens skull. Naturskönt område. Kompletterat med genomtänkta planteringar med blommor och buskar. Anlagda små sjöar. En skvadron av svalor utför ekvilibristiska flygövningar. Vackra bergssidor. Kalksten? Klättrande växter däremellan.

Bra spel. Lagkamraterna kompletterar varandra. Varje birdie firas på tillbörligt sätt. Hyggligt nöjd med den egna insatsen. Hade förhoppningar om att vår prestation skulle räcka till vinst. Grusades. Ett annat lag har överträffat sig själva. Grattis! Lunch. Angus beef burger. Därefter ytterligare nio hål. Solen återvänder. Värmen stiger. Ett minne av sommaren som flytt. Avslutning med förfriskningar och fler diskussioner. Även idag berättas historier som inte går att återge. Återfärd.

Kollar en stund på andra halvlek av Sveriges match mot Kosovo. Ser Isak göra ett briljant mål. Stänger av för att försöka sammanställa dagboken. Snärjigt. Rumskamraten försvinner till ett annat rum. Dusch. Ringer hustrun. Har kommit överens med några kamrater om att en liten pizzabit är en bra avslutning på dagen. Blir inte så. Fullsatt på den tänkta restaurangen. Blir tapas i stället. Överträffar gårdagens kvällsmåltid. Smiter hem. Trött. Natt.

8 oktober

Har talat om svinotta tidigare. Men ingen av de tidigare morgnarna går att jämföra med den här. Väckning 02.30. Halv tre! På natten. Är som drogad. Allt sker mekaniskt. Hjärnan är bortkopplad. Hade dock förväntat mig en ännu mer traumatisk upplevelse. Te och en smörgås. Gör en extra för att ha med mig på planet. Är ju inte alltid det finns något aptitligt som serveras. Snabbt på med de framlagda kläderna. Packningen klar sedan igår. Taxin väntar.

Kolsvart. Disigt. Den enda fördelen med tidpunkten är att färden genom stan går snabbt. Trodde jag. Vägarbete. Centralbron avstängd. Blir Essingeleden i stället. Innebär dock inga dramatiska förseningar. Vid Arlanda i god tid. Incheckningsköer. Ett dussin bedagade herrar anländer i olika konstellationer. Kamrater. Skaran minskar år för år av olika anledningar.

Lyfter innan solen stigit upp. Lyckas övertala en flygvärdinna om att få sträcka ut mig över tre lediga säten. Akut trötthet. Behöver vila. Landar i Barcelona 9.30. Stor buss väntar. Plats för cirka sextio. Innebär gott om plats för tolv personer. Söderut längs med kusten. Medelhavet till vänster. Branta sluttningar på andra sidan. Sprängda bergskanter där borrhålen löper lodrätt. Likt djupa urgröpningar tillverkade av stenätande djur. Genom tunnlar. Molnen tätnar. Gissar på tjugo grader. Inte den sommarvärme som förväntats.

Checkar in. Designhotell. Estetiskt. Snyggt och prydligt. Ska bilddokumenteras senare. Delar rum med schackkamraten. Strax samling för hotellets välkomstdrink. Lunch. Förvånas över att alla orter längs den här kusten påminner om varandra. Hamn och liknande strandpromenader. Restaurangerna ligger tätt efter varandra. Lyckas till slut enas om ett gemensamt näringsställe.

Paella. Tillhörande dryck. Tröttheten avtar så smått. Munhäftan försvinner gradvis. Minnen avhandlas åter och åter igen. Gamla handbollsresor och andra äventyr. De flesta onämnbara. Talas mer om dåtid än nutid. Förutom när de aktuella krämporna diskuteras. Gapskratten avlöser varandra. Kamratskap.

Kortspel. Kämpar för att hålla oss vakna så att uppvaknandet inte ska ske mitt i natten. Musikaliska kamrater briljerar i samband med samkvämet. Gamla så kallade godbitar på repertoaren. Nytt på senare år är en form av minigitarrer. Många skönsjungande i sällskapet. Håller mig i skymundan eftersom min talang inte kan bidra i det här sammanhanget.

De flesta behöver något i magen innan sängdags. På grund av den extremt tidiga morgonen. Dygnsrytmen måste återställas. Kort vila på rummet. Uppdelat sällskap på kvällen. Tillsammans med tre kamrater letas en intressant tapasrestaurang upp. Måste återbesökas. Läggning.

7 oktober

Ljuvlig höstmorgon. Lugn sjö. Tolv grader. På terrassens bord ligger en förpackning med vårlökar och ber om att få bli planterade. Det får ge sig till tåls. Kommer i jorden om en dryg vecka.

Bländande sol lyser ovanför trädtopparna i öster. Ljudkuliss i form av tät trafik. Många som är på väg för att förtjäna sitt levebröd. Hälsar på frun till den rödhårige grannen. Tycks turas om med första hundrastningen. Också en sorts jämlikhet. Mamma messar och ber oss köpa kalvsylta. En av alla dessa rätter som blivit alltmer sällsynta.

Full rulle utanför lilla skolan. Oorganiserad aktivitet. Yngre pojkar spelar fotboll. Den grusade fotbollsplanen längre bort ligger ensam och övergiven. Har aldrig sett att någon match genomförts där. Hjulspår vittnar om att det där pågått något som kan jämställas med speedway-åkning. Kan föreställa mig att unga mopedister har testat fordonets gränser och den egna förmågan.

På en tomt är kvadratiska vita plastplattor lagda på gräsmattan. Bredvid ligger ett tjugotal puckar. Ett ishockeymål står på sex meters avstånd. Här ska det fostras elitspelare. Siktet förmodligen inställt på SHL eller möjligen NHL. Även utopiska drömmar har en funktion och ger drivkraft. Allt är möjligt. Själv närde jag förhoppningar om att bli fotbollsproffs i unga år. Som GreNoLi, Nacka eller Kurt Hamrin. På den tiden var det Italien som lockade de stora stjärnorna.

Handlar i livsmedelsaffären vid det lilla centrumet. Tar en omväg tillbaka. Genom en annan dekorerad vägtunnel. Smal gångväg mellan höga häckar. Styr stegen utmed en väg där det finns ett hus vi var spekulanter på. På nittiotalet. Rött tegel. Trevligt hus. Speciell arkitektur. Flera halvplan. Spännande interiörlösning. Visade sig ha höga radonhalter. Förnuftet sa ifrån eftersom de yngsta barnen ännu inte nått skolåldern. Visar sig att fasaden är renoverad. Numera består den av vit puts och målade träpaneler. Fint, men det var det även tidigare.

Ser hustruns ryggtavla hundra meter bort. Busvisslar. Ingen reaktion. Inser att den förmågan också har försämrats. Ökar takten. Tar en genväg och korsar en äng för att minska avståndet. Trots att det innebär blöta fötter. Hinner ikapp. Vandrar hemåt tillsammans.

Mot mamma. Lagar lunch. Blodkorv med stekt fläsk och lingonsylt. Talar med syster i Spanien. Mamma fått samtal om tredje sprutan. Måste kolla med husläkaren om bältrosen lägger hinder i vägen. Vattnar. Manglar lakan. Gör i ordning eftermiddagskaffe med tillhörande frukt. Tillbaka. Storhandlar på vägen eftersom min avresa sker tidigt i morgon.

Hör att Abdulrazak Gurnah fick Nobels litteraturpris. Ännu en författare som bara ett fåtal känner till. Enligt tradition. Föga förvånande. Vila. Packning. Middag. Dags för några timmars sömn.

6 oktober

Den här veckan tillkännages vilka som får Nobelpriset i olika kategorier. Något som ger ära och berömmelse för evinnerliga tider. Plus en hygglig slant på bankkontot. I morgon är det dags för litteraturpriset. Blir troligtvis någon man aldrig hört talas om. Enligt tradition.

Påbörjar morgonvandringen tidigare än brukligt. I gryningen när ljuset nyligen trängt undan natten. Sker ju allt senare nu. Vädret vämjeligt. Lätt regn. Möter en av grannarna som bor ett par våningar högre upp. Gänglig äldre man med långt rött och spretigt hår som är på väg hem från tidig hundpromenad. Säregen personlighet. Har tidigare varit art director på någon reklambyrå.

Noterar att allt yngre barn far fram på elsparkcyklar. Kommer upp i ganska höga hastigheter. Finns det ingen åldersgräns? Enstaka elever anländer till skolan med bil. Andra kommer vandrande iförda regnjackor tillsammans med föräldrar under paraplyer. Tillbringar tiden innan lektionsstarten hos fritidsverksamheten.

Röda skåpbilar från ett företag som utför trädgårdstjänster parkerade på parkvägen. Arbetar uppenbarligen på kommunens uppdrag. Änderna vilar stilla i dammen. Som vanligt iklädda sin vattenavstötande skrud. Inte en själ vid lekplatsen eller utegymmet. Av naturliga skäl. Den nya stora skolan framträder på ett nytt sätt när det är lite mörkare ute. Upptända klassrum och stora glasytor gör att man kan se att eleverna har dagens första lektion. I utkanten av skolgården är en sextiometers löparbana anlagd. Mjukt underlag i någon form av gummiaktigt material. Sviktande. Skonsamt att springa på. Det var annorlunda förr.

Det oavbrutna regnandet ökar i styrka. Bara att bita ihop. Uppstår ett lågmält brusande ljud av strilandet och droppar som faller mot träd och mark. Jackan dyngsur. Vätan har trängt igenom skorna. Strumporna blöta. Tack och lov är det inte så kallt att det blir olidligt. Rännilar blir till små bäckar i sluttningarna. Vattenpölar i asfaltsvägens fördjupningar påminner om en karta. Finland. De tusen sjöarnas land. En strid ström av löv flyter i ån i riktning mot nästa sjö. Ett par hundra meter från hemmet öppnas himlens alla kranar. Kommer hem genomblöt.

Dusch. Torra kläder. Frukost. Till mamma. För variationens skull har vi med oss omelett med svampstuvning. Steker upp några köttbullar. Vill gå ner för trappan till köket och äta. Ringer och frågar 1177 om hon kan ta sin tredje spruta med anledning av bältrosen. Skickas vidare mellan fyra olika personer. Ingen kan svara. Eller vågar. Säger hej då. Hem.

Jobbsamtal. Gör klart det spanska hälsopasset. Börjar förbereda packning. Middag. Kortspel. Tar in golfutrustning för översyn. Allt under kontroll. Tror jag.

5 oktober

Klockan på ringning. Bilen ska in på service. Rena Lützen-dimman ute. Gammalt uttryck som härrör från det 30-åriga kriget. I november 1632 såg Gustav II Adolf en möjlighet att överraska antagonisten Albrecht von Wallenstein. Men anfallet kom av sig när en ödesdiger dimma svepte in över slagfältet. Slutade med att kungen stupade den sjätte november.

Facebook är uppe igen efter att ha legat nere i sex timmar. Avhandlas på nyheterna. Säkerhetsexperter inom IT blir intervjuade och tävlar om vem som är bäst på att kritisera den gigantiska koncernens brister. Ett sätt att synas och marknadsföra sitt företag och den egna kompetensen.

Hissen upp till bilen. Möter fastighetsskötaren. Samlar ihop plåtskräp som någon uppenbarligen dumpat mitt i vårt område i närheten av parkeringsplatserna. Märkligt tilltag. Fräckheten har inga gränser. Undviker den värsta morgonrusningen mot stan och tar i stället en annan väg. Rör mig bland gryningsfolket. Speciell hållplats vid den stora idrottsplatsen. Där bussen stannar går det inte att mötas. Bilar på väg åt samma eller motsatt håll får snällt vänta tills passagerare stigit av och släppts på. Finns samma enfiliga vägavsnitt utanför den gamla stora skolan. Dock utan hållplats.

Lämnar bilen vid verkstaden i de gamla hemtrakterna. I närheten av busshållplatsen där färden startade mot arbetet under nästan tjugo år. Promenerar tillbaka. Blir ungefär en halvmil. Ringer kamraten som håller i golfresan. Försökte fylla i det spanska hälsopasset i går kväll. Saknade adress till hotellet vilket ska uppges. Vet inte hur noga det är. Diskuterar. Får testa och se om det blir godkänt utan närmare adressangivelse. Tydligen finns sittplatserna tillgängliga redan nu via SAS hemsida. Innebär att merparten borde kunna göras klart idag.

Med automatik blir det lite andra vandringsvyer. Förbi den stora idrottsplatsen som även rymmer en stor fotbollsplan med löparbanor och en ishall. Träningsplats för fyran när han utövade friidrott för evigheter sedan. En hel del villor ser ut att vara ombyggda gamla fritidshus. Blir lite märklig arkitektur med utskjutande partier åt olika håll för att öka kvadratmeterytan. Den täta dimman har lättat.

En sorts häck (buske) utmärker sig bland de övriga genom sina gula utslagna blommor. Ölandstok. En art i familjen rosväxter som förekommer i vilt tillstånd på Öland, Gotland och Åland. Flerårig buske som numera är populär som trädgårdsväxt.

Jobbdag. Hämtar bilen. Gör några extranycklar som mamma behöver. Lyckas hitta min sittplats på flyget till Barcelona. 7E. Googlar fram hotelluppgifter. Sista delen för det spanska hälsopasset kan fyllas i i morgon. Lite kockteve. Mer jobb.